Det var under nÄgra dagar i början av augusti 2020 som en kvinna i Norrbotten mottog 768 270 kronor pÄ sitt konto. DÄ hade ett amerikanskt företag larmat om ett misstÀnkt bedrÀgeri.
Den egentliga betalningsmottagaren fanns i Sydkorea, men genom att nÄgon manipulerat överföringen landade pengarna i stÀllet pÄ ett privatkonto hos Nordea.
Det hÀr ledde till att misstankar om grovt penningtvÀttsbrott riktades mot kvinnan.
NÀr hon stÀlldes inför rÀtta för tvÄ veckor sedan medgav hon de faktiska omstÀndigheterna. Men via sitt ombud, advokaten Lisa LÀnta, förnekade kvinnan att hon haft brottsligt uppsÄt.
Hon hÀvdade i stÀllet att hon blivit lurad och anförde sprÄkliga brister, och att hon varken kunde lÀsa, skriva eller rÀkna.
â Jag har rent samvete.
LuleÄ tingsrÀtt gör en annan bedömning av det som framkommit. I domen slÄr domstolen fast att kvinnan delvis har lÀmnat motsÀgelsefulla uppgifter angÄende sina förmÄgor och pekar pÄ det faktum att hon haft bank-id, swish och bankkort, som hon anvÀnt kontinuerligt.
"NÀr en person som XX inte kÀnde sÀrskilt vÀl bad henne om hjÀlp med ett sÄdant upplÀgg avseende ett sÄ stort belopp mÄste hon enligt tingsrÀtten ha misstÀnkt att det fanns risk att pengarna hÀrrörde frÄn brottslig verksamhet."
Den Ätalade kvinnan har dÀrför varit likgiltig och haft uppsÄt till gÀrningen, slÄr domstolen fast i sitt utslag.
Hon döms till villkorlig dom och 100 dagsböter å 50 kronor.