Hej coachen!
Jag står inte ut med att min sambos föräldrar lägger sig i ALLT i vårt liv! Jag har försökt säga att jag är less på att de alltid ska lägga sig i, men hon fattar inte. Hon verkar tycka det är bra. Nu far jag hemifrån när jag vet att de ska komma. De får mig att känna mig helt värdelös.
”Linus”
Svar:
Hej ”Linus”!
Tack för ditt kärnfulla mejl! Jag hade gärna haft lite mer detaljer, men ska försöka ge dig min syn på situationen ändå. Till att börja med tänker jag att du absolut inte ska behöva känna dig värdelös och anar att svärföräldrarna betett sig gränslöst mot dig under en längre period. Jag skulle vilja att du berättar för din sambo precis hur du känner, hur de får dig att känna, för jag tror inte hon vill att du ska gå runt och känna dig värdelös.
Du behöver även dra tydliga gränser för dina svärföräldrar. Vad är det som gör att du inte säger åt dem vad som inte är okej för dig? Gränser är viktiga för människors välbefinnande. När någon sårar dig behöver du markera. Det handlar om att stå upp för dig själv istället för att fly. Vad är det som gör att du hellre flyr? Någonting säger mig att du är en gnutta konflikträdd och inte vill skapa dålig stämning. Vad beror det på? Men om alternativet är att du ska må dåligt och fly, så vore det väl bättre att försöka sätta gränser? De kanske inte alls är medvetna om hur deras agerande får dig att må.
Sen undrar jag om din sambo brukar fråga sina föräldrar om råd ofta, eller om hon känner sig trygg med att ta beslut själv i frågor som rör ert boende, jobb, barn och kanske er relation? Givetvis är det fint med en nära relation till sina föräldrar i vuxen ålder, men det finns faktiskt gränser som behöver dras även här.
Hon behöver inse att även om hon älskar dem och tycker de gör allt rätt, så känner inte du samma, och det är en faktor i er relation hon behöver acceptera. Du far dessutom illa, och det kan hon inte negligera. Jag gissar att din sambo har svårt att vara självständig i många frågor. Det blir så när man har föräldrar som lägger sig i för mycket. Det skapar en slags osäkerhet. Eller, den bristande förmågan att bli självständig har skapats ända sedan barndomen, skulle jag säga.
Men nu är det dags för henne att slå sig fri en smula. Om hon vill rådfråga dem, fråga henne hur det kommer sig att hon inte litar på sitt eget omdöme. Och uppmuntra henne att avstå från att be dem om råd och istället komma fram till ett eget beslut. Hon kommer säkert svara att det är skönt för henne att få lite olika perspektiv och att hon vill vrida och vända på en fråga, och att det inte skadar att fråga någon som kan. Men jo, det gör det ibland. Hon behöver skaffa sig tillit till sin egen förmåga, för annars är ni för många i relationen.
Jag tänker att både du och din sambo förstår att hennes föräldrar har blivit en del av er kärleksrelation. Vill hon verkligen ha det så? Nu vet jag ju inte om det stämmer, men risken finns att när du och din sambo har samtal, så kanske hon går runt och funderar på hur hennes föräldrar skulle tänka. I så fall betyder det att du inte bara samtalar med din sambo, utan dessutom med hennes föräldrar utan att du vet om det. Det blir såklart rörigt och betydligt svårare för er. Relationer är ofta nog så komplicerade och behöver inte ytterligare aktörer som tjorvar till allt.
Lycka till!