Maria Larsson-Lund är professor och utbildningsledare för arbetsterapeutprogrammet på Luleå tekniska universitet.
– Det är egentligen svårt att peka ut enskilda faktorer till varför människor blir sjuka. Det är oftast en kombination av faktorer som är relaterade till arbetslivet, men också till privatlivet. Därför måste man egentligen se till individens totala livssituation, säger hon.
Men det finns yrken som är mer utsatta än andra.
– Det handlar oftast om yrken inom välfärdssektorn. Där möter anställda människor som är i svåra situationer och måste hantera det i relation till svårare arbetsförhållande med resurser som ständigt minskar.
– Man pratar mycket om samvetsstress, och det finns egentligen inom många olika yrken, men är påtagligt inom offentliga sektorn. Det handlar om den stress dåligt samvete ger, exempelvis att känna sig otillräcklig när man inte kan utnyttja sin fulla kapacitet och kompetens för att hjälpa dem man är till för eftersom det finns alltför knappa resurser och verksamheten inte är organiserad på ett sätt som gör det möjligt. Det är viktigt att problemet inte individualiseras, att det antas att det handlar om att en enskild inte "klarar av stressen" – då det oftast handlar om arbetsmiljön och hur arbetet är organiserat. Och det finns faktiskt väldigt mycket man kan göra på arbetsplatser för att de här problemen inte ska uppstå, säger Larsson-Lund.
Då sjukskrivningar förr om åren ofta handlade om till exempel förslitningsskador har arbetslivet i dag blivit allt mindre fysiskt men i stället psykiskt belastande.
– En annan förändring av arbetsmiljön kommer av digitaliseringen av samhället och den ökade teknikanvändningen. Digitaliserade arbetsmiljöer innebär ett ökat informationsflöde, multitasking och allt högre arbetstempo. Tidigare fokuserades det mycket på arbetslivets fysiska belastningar, men nu ser man den kognitiva belastningen som allt viktigare att beakta. Den fysiska belastningen har överlag minskat i arbetslivet då tunga och enformiga uppgifter i viss mån ersatts av teknik samtidigt som nya arbetsuppgifter tillkommit och kraven på den kognitiva förmågan ökat. Arbetsmiljöverket har tagit upp detta i flera olika rapporter – bland annat vikten av att skapa "hjärnvänliga" arbetsplatser, säger Larsson-Lund.
Men en arbetsplats kan också se olika ut, för var och en av de som arbetar där. Med ett sjukhus som exempel, så har de högst utbildade, till exempel läkarna, minst sjukdagar. Sjukdagarna ökar sedan, i takt med att utbildningsnivå för de olika yrkena sjunker.
– Det är generellt så att lägre utbildade är mer sjukskrivna än högre utbildade. Men det handlar inte alltid om yrkena i sig utan om att man har olika arbetsuppgifter och olika arbetsmiljöer fastän man befinner sig på samma arbetsplats. Och sedan handlar det också om individuella förutsättningar och det privata vardagslivet, som ofta inte får tillräckligt stor uppmärksamhet i dag. . Det är så viktigt att man även ser till vardagen och lägger ihop alla aktiviteter som man utför under ett dygn, säger Larsson-Lund.
– Då kan individen få stöd i att omstruktuera i sin totala vardagsituation, där arbetet ingår som en del tillsammans med andra viktiga aktiviteter, för att uppnå en mer hälsosam balans i vardagens alla olika aktiviteter.