Arjeplog, Arvidsjaur, Övertorneå, Kalix och Luleå är de kommuner, som helt saknar någon form av politiskt fastställd handlingsplan eller strategi.
Följande kommuner har fattat beslut om riktlinjer/handlingsprogram i arbetet mot våldsbejakande extremism:
Kommunfullmäktige i Jokkmokks kommun har fastställt Riktlinjer (handlingsplan). Den gäller från och med 1 mars 2018 till och med 2020. Dokumentet gäller för samtliga nämnder, avdelningar och bolag.
Kommunstyrelsens arbetsutskott i Pajala slog i augusti 2016 fast att den mest verkningsfulla metoden att förebygga våldsbejakande extremism är att motverka klyftor mellan människor och beslutade att det arbetet ska fortsätta. Utskottet bestämde också att kommunen ska delta i utbildningar och nätverk samt samarbeta med övriga kommuner i länet för att bredda kompetensen i det förebyggande arbetet.
Kommunstyrelsen i Gällivare beslutade i april 2017 att anta ett handlingsprogram, som gäller tillsvidare.
Kommunfullmäktige i Överkalix klubbade igenom sitt handlingsprogram i februari 2017. Den ska revideras årligen eller vid behov och avser all kommunal verksamhet.
Kommunstyrelsen i Piteå fastställe riktlinjer i april 2017. Dessa gäller tillsvidare samt alla anställda inom kommunens förvaltningar och bolag.
Kommunstyrelsen i Boden fastställde riktlinjer i februari i år. De gäller tillsvidare.
Kommunfullmäktige i Älvsbyn fastställde i april 2017 en handlingsplan, ett övergripande inriktningsdokument, som gäller tillsvidare. Det gäller för anställda, medborgare och politiker.
Haparanda har en handlingsplan, som upprättades i mars 2017.
Kommunstyrelsen i Kiruna antog i april 2017 riktlinjer för demokrati mot våldsbejakande extremism. De gäller samtliga förvaltningar och bolag.