Manliga företagare får mer stöd

Det är skillnader mellan egna företagare i Norrbotten om man jämför kvinnor och män. Till exempel får manliga företagare år efter år betydligt mer statligt tillväxtstöd än kvinnor. Tittar man på 2013 gick 62 miljoner kronor till företag med en manlig företagsledare. Motsvarande siffra till företag med kvinnlig företagsledare var 13,9 miljoner.

Detta trots att det från regeringens håll finns ambitioner av att antalet kvinnor som blir företagare ska öka. Idag är 28 procent av företagarna i länet kvinnor, målet är att den siffran ska växa till 40 procent.

Ett problem med snedfördelningen av statliga stöd till företag är ramverken som gynnar traditionellt manliga näringar.

–  Vi kan gå in och stötta i verkstadsindustrin, som till exempelvis tillverkningsindustrin och även i turistnäringen, vissa tjänsteföretag och biltest. De stora investeringarna görs av företag som drivs av män i länet och pengarna går till de företag som har stora kapitalbehov, säger Monica Lejon från Länsstyrelsen i Norrboten.

–  Förordningen om företagsstöd skapades när Sveriges industri växte fram, så kopplingen är dit.

Zarah Cederqvist från byn Laxforsen i Kiruna kommun har startat ett eget företag för drygt ett år sedan. Hon är kritisk till förordningen om bidrag till företag som hon anser missgynnar kvinnor som vill starta upp företag eftersom det oftast inte sker inom basindustrin.

- Är meningen med statliga bidrag att företag ska utvecklas och bli stora med flera anställda? Men jag vill inte ha det så, jag har mitt företag för att det ger mig livskvalité och har det som sysselsättning. Men det uppmuntras inte lika mycket som jobb inom industrin, säger hon.

Zarah Cederqvist syr mössor av gamla djurpälsar, en helt ny bransch för henne. På ett sätt följer hennes vägval den kvinnliga normen för förtagande.

–  Män startar ofta företag i branscher som de har erfarenhet ifrån, till exempel verkstadsindustrin eller byggindustrin, säger Monica Lejon.

– Kvinnor har ofta erfarenhet från vård och omsorg och där är det svårare att starta företag, så kvinnor byter ofta helt bransch och går till något de inte har erfarenhet av. I nyföretagarprojekt ser vi att kvinnor nyttjar rådgivningsinsatser mer än män, men ändå startar män mer företag.

Varför är det så?

–  När män går in i för rådgivning har de redan en kunskapsstock och kunder från sin tidigare anställning och har en kortare startsträcka. Många pratar om att kvinnor är mindre riskbenägna än män, men det finns undersökningar som visar att det inte är så. Kvinnor går in i branscher där de inte har kunderna klara. Handel är ett område där kvinnor också startar upp, men där är det hård konkurrens, säger hon och pekar på att skillnaderna mellan män och kvinnor som driver företag är en spegelbild av samhället.

–  Det är fördomar att kvinnor inte vill växa som företagare. Vi i norra Sverige sticker speciellt ut, kvinnor vill växa på samma sätt som män och öka sin omsättning och öka antalet anställda

En kvinna som satsar på att få sitt företag att växa är Lulebon Annika Pettersson, 29 år.

Hon startade sitt företag Sockerbagerskan i november 2011 parallellt med sin föräldraledighet. Hon hade tidigare gjort en tårta till sitt första barns dop och tyckte det var roligt. Nu ville Annika Pettersson testa om det fanns en marknad för tårtförsäljning och det fanns det.

Efter mer än två år är Annika Pettersson redo att växla upp samtidigt som yngsta barnet ska börja på förskolan.

–  Nu satsar jag, säger hon.

Hon har ingen teori kring varför fler män än kvinnor i Norrbotten kan tänka sig starta eget företag enligt Tillväxtverkets entreprenörsbarometer. Annika Pettersson vet bara hur det var för henne.

– Jag hade inget att förlora på det, det var inga stora kostnader att starta upp mitt företag, berättar hon.

Zarah Cederqvist har en teori om varför färre kvinnor kan tänka sig att starta eget företag. Hon kommer från en familj där pappan var företagare och hon tror att kvinnor generellt är mer tveksamma till att vara egna företagare eftersom de vet att egna företag tar mycket tid från familjlivet.

– Kvinnan har mer att ta hand om, mer ansvar för hem och barn, säger hon.

Regeringen ser för närvarande över alla förordningar som styr de regionala företagsstöden som länsstyrelserna använder i sitt arbete för att bidra till en hållbar utveckling med fokus på jämställdhet, miljö och integration.