Vi bor på ett urberg. Marken under våra fötter ingår i den så kallade Fennoskandiska skölden – ett område med rika malmförekomster.
Malmen har präglat Sverige historia och uppväxten av Kiruna, Svappavaara och Gällivare/Malmberget är direkt kopplade till fyndigheterna i urberget. I Kaunisvaara är gruvdriften i dag också en verklighet sedan 2012. I Jokkmokks kommun finns gruvplaner.
Sveriges gruvlagstiftning möjliggör för utländska bolag att både prospektera och starta gruvdrift, som i Kaunisvaara med Northland som från begynnelsen var ett kanadensiskt prospekteringsbolag.
Hot eller möjlighet?
Att Sveriges mineraltillgångar är till försäljning bortom landgränserna är omdebatterat och diskussionerna lär inte minska i framtiden. I Gällivare kommun finns 80 beviljade undersökningstillstånd från Bergstaten för koppar och järn, i Kiruna 79 (siffrorna är från novem ber 2013).
Fler ansökningar är under behandling – men få tillstånd resulterar i en gruva.
I dag finns i Sverige 16 gruvor i drift och enligt Sveriges mineralstrategi kan det år 2030 finnas runt femtio gruvor med produktion, det är alltså mer än en tredubbling.
Är det en möjlighet till utveckling för Sverige och Norrbotten? Eller har Sverige sålt sina naturtillgångar på realisation och riskerar att stå kvar med blödande sår i naturen om företagen går i konkurs, som Blaikengruvan i Sorsele kommun eller Svarträskgruvan i Storuman, båda i Västerbotten.
”I samklang med folket”
Kurt Wennberg, socialdemokratiskt kommunalråd i Pajala, har inget emot att utländska företag exploaterar svensk mark.
– Men det är viktigt att det sker i samklang med orten, befolkningen och andra näringar. Northland var bra i sin dialog rennäringen, säger han.
Han pekar på att vetskapen om malmen i byn Kaunisvaara fanns där innan Northland kom, men inget svensk bolag visade intresse. Kurt Wennberg ser heller inget problem med att staten backar upp gruvföretaget Northland med till exempel infrastruktursatsningar.
– Det är statens uppdrag att hålla med vägar och järnvägar, säger han.
För Pajala har gruvetableringen inneburit en omvittnad injektion av arbetstillfällen och Kurt Wennberg tror att om Northland skulle gå omkull finns det andra aktörer som tar vid.
– När Northland kom bad de inte oss att vara med och investera i företaget. Det var helt andra tongångar än andra som besökt oss och velat satsa i Pajala, det har alltid varit motkrav.
”Hittar du något är allt ditt”
Lars-Anders Baer från Jokkmokk är med i Barentsrådets arbetsgrupp för urfolk, där frågan om gruvpolitik är högaktuellt.
Han pekar på att Sverige har en generös politik för gruvor i kombination med god infrastruktur, låg korruption och hög utbildning hos folket.
– Med den liberala gruvlagstifningen är det inte märkligt att så många bolag vill komma hit och hittar du något är allt ditt, säger han och framhåller att gruvpolitiken i många fall är problematisk för samerna och renskötarna som agiterar mot att deras renskötselområden förstörs.
– Det finns länder där man har helt annan politik vad gäller gruvor och urfolk, som i Australien och Norge.
Han konstaterar att i fall rätten till mark ska ställas i kontexten mot vem som ger mest arbetstillfällen så är renskötseln och samisk turism ”offside” om man jämför med gruvnäringen.
Gruvfond?
Frågan om Sveriges skatter för mineral- och gruvbrytning har börjat debatterats allt högre. Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi kom i november med rapporten ”Utvinning för allmän vinning – en ESO-rapport om svenska mineralinkomster” . Där lämnades bland annat ett förslag på en så kallad gruvfond för att vinsterna av ändliga naturresurser ska komma flera generationer till gagn. Författarna pekar på att Sverige med sina mineraltillgångar uppfyller de kriterier som gör en mineralfond önskvärd och jämför med Norges oljefond. Lars-Anders Baer konstaterar att det resonemanget inte är något nytt historiskt.
– Det har funnits krav från samiskt håll väldigt tidigt att man ska få en andel av vinsterna, och nu har det fått viss genklang hos svenskar. Problemet med gruvor finns även om du är markägare, även om du äger marken får du ut lite ut av det om en gruva startar där.
Oljan
Från näringsdepartementet är man dock kallsinnigare mot förslaget. Statssekreteraren i Näringsdepartementet Håkan Ekengren pekar på att oljan står för större del av Norges BNP än vad gruvnäringen står för i Sverige och att oljan därför är viktigare för grannlandet.
Andra slutsatser i rapporten är att beskattningen på råvaran borde höjas, samtidigt som prospekteringen, i motsats till i dag, bör subventioneras.
Inte heller det applåderas av näringsdepartementet via Håkan Ekengren.
Informationschef Niclas Dahlström på gruvföretaget Northland om förslagen i rapporten:
– Som det ser ut har vi precis klarat av det här, men hade vi haft mer utmaningar och utgifter hade det vara svårare att klara av verksamheten.
Nästa del: Hur ser kraven på gruvorna ut?