Ragnhild Nilsson, lektor i statsvetenskap vid Mittuniversitet och postdoktor vid universitetet i Bergen.
1977 beslutade riksdagen att samerna Àr ett urfolk. 15 Är senare beslutades att ett sameting skulle inrÀttas och 1993 verkstÀlldes beslutet. DÄ hade Finland haft ett samiskt organ sedan 1973 och Norge sedan 1989. Sametinget i Sverige fick dubbla roller, dels Àr det ett parlament för det samiska folket, dels en statlig förvaltningsmyndighet.
Men Sametingets existens prÀglas av tydliga begrÀnsningar.
â Det gör att man som politiker stĂ€ller upp till val pĂ„ frĂ„gor som man kanske inte kan förverkliga. Man har en massa önskemĂ„l om vad man vill göra och vill ha beslutande makt över, men det kan inte uppfyllas, sĂ€ger Ragnhild Nilsson, postdoktor vid Universitetet i Bergen och lektor i statsvetenskap vid Mittuniversitet.
â FrĂ„n politikernas sida finns en stor frustration, tror jag, över att man har sĂ„ lite att sĂ€ga till om.
Just nu arbetar hon med tvÄ olika forskningsprojekt som rör just utmaningarna med samiskt inflytande i majoritetssamhÀllet.
â Sametinget Ă€r en myndighet under regeringen, men ocksĂ„ ett folkvalt organ. Men om vi ser till de vanliga politiska organ som vi kĂ€nner till, som kommuner och regioner, har Sametinget vĂ€ldigt lite att sĂ€ga till om just pĂ„ grund av att man Ă€r en myndighet, sĂ€ger Ragnhild Nilsson.
BegrÀnsningarna som styr Sametingets arbete Àr dels lagstiftning som ligger utanför myndigheten samt regleringsbreven som styr hur mycket pengar som ges till verksamheten och vad pengarna fÄr anvÀndas till.
Sametinget har cirka 60 ÄrsanstÀllda och idag ligger huvudkontoret i Kiruna.
I regleringsbrevet för 2025 fick Sametinget sammanlagt 70,7 miljoner kronor i ramanslag, en ökning med en bit över 7 miljoner kronor frÄn 2024. SkÀlet till höjningen Àr just att 2025 Àr valÄr. Till det kommer ytterligare ett ramanslag för kultur, medier, trossamfund och fritid pÄ cirka 18 miljoner kronor, en minskning med 5 miljoner kronor frÄn förra Äret. Slutligen fÄr Sametinget Àven 37 miljoner under rubriken "ÄtgÀrder för nationella minoriteter", dÀr majoriteten utgörs av statsbidrag (24,6 miljoner kronor).
Utöver dessa medel har Sametinget dessutom en rennÀringsnÀmnd som disponerar det sÄ kallade frÀmjandeanslaget till rennÀringen. Budgetramen för 2025 uppgÄr till 135 miljoner kronor. (Se faktaruta)
Den 18 maj Àr det dags för den nionde valet i ordningen till Sametinget. Eller, tekniskt sett Àr det val nummer tio dÄ ett omval genomfördes 2001 efter beslut frÄn ValöverprövningsnÀmnden.
Vid valet vĂ€ljs 31 ledamöter som sedan bildar plenum (jĂ€mför Sveriges riksdag, med 349 ledamöter). De utser sedan en styrelse och den tillsĂ€tter i sin tur en kanslichef som leder myndighetsarbetet. Sametinget hade 2024 cirka 60 anstĂ€llda med huvudkontoret i Kiruna samt lokalkontor i Jokkmokk, TĂ€rnaby och Ăstersund.
För att fÄ rösta i sametingsvalet mÄste man ha fyllt 18 Är och tas upp i röstlÀngden. Inför valet 2025 faststÀlldes den till 9 754 personer, en ökning frÄn valet 2021 dÄ 9 226 personer var röstberÀttigade.
â Vi ser att intresset för att rösta ökat och ligger i samma paritet som nĂ€r Sametinget bildades, sĂ€ger Ragnhild Nilsson.
â Vi ser i vĂ„ra vĂ€ljarundersökningar att en stor majoritet av vĂ€ljarna vill att Sametinget ska fĂ„ ett ökat inflytande och sjĂ€lvbestĂ€mmande. Ett sĂ€tt att visa det Ă€r just genom att gĂ„ och rösta i valet.
Ăven andelen unga samer som vĂ€ljer att registrera sig och rösta ökar.
â Vi ser att de röstar i högre utstrĂ€ckning och det kan till stor del förklaras att man just registrerat sig och sedan Ă€r det inte sĂ„ lĂ„ngt innan valet kommer. Men det finns ett intresse för politik bland unga samer och det Ă€r en av de viktigaste faktorerna för att just gĂ„ och rösta.
De viktigaste frÄgorna, enligt Ragnhild Nilssons forskning, Àr de som rör sprÄket och kulturen.
â DĂ€r vill man att Sametinget ska ha ett stort inflytande. DĂ€r har man ocksĂ„ fĂ„tt ett ökat ansvar inom minoritetssprĂ„kspolitiken genom att Sametinget numera har ett uppföljningsansvar över kommunernas minoritetssprĂ„ksverksamhet.
Sametinget Àr tillsynsmyndighet för minoritetssprÄksundervisningen i kommunerna som erbjuder sÄdan. SprÄket Àr en av de viktigaste frÄgorna i sametingsvalet, sÀger Ragnhild Nilsson. PÄ bilden syns ett exemplar av psalmboken pÄ nordsamiska.
Under förra regeringen antogs lagen on konsultation i frÄgor som rör det samiska folket. Sametinget utsÄgs till representanten som ska tillfrÄgas vid exempelvis gruvetableringar eller skogsavverkningar. Men det innebÀr inte att Sametinget automatiskt fÄtt mer makt att bestÀmma.
â Man ska konsulteras och fĂ„r yttra sig i viktiga frĂ„gor. Men i slutĂ€ndan Ă€r det övriga beslutande myndigheter som har rĂ€tt att fatta de beslut man vill.
Just att Sametinget i praktiken kan vara handlingsförlamat trots en vilja hos politikerna mÀrks i valundersökningar. Statskontoret, som utreder och utvÀrderar offentlig förvaltning, sammanstÀllde en analys 2023 av det samiska sjÀlvbestÀmmandet via Sametinget (SjÀlvbestÀmmande pÄ pappret men inte i praktiken?). DÀr hÀnvisas till valundersökningar dÀr 30 procent av vÀljarna visserligen har ett stort förtroende för Sametinget, men 24 procent, nÀstan lika stor andel, svarat att de har litet förtroende.
Bilden visar en skiss över den planerade samiska parlamentsbyggnaden men frĂ„gan har hamnat i lĂ„ngbĂ€nk. I mĂ„nga Ă„r debatterades placeringen innan det slutligen fattades beslut 2019 om att bygga i Ăstersund, vilket innebĂ€r att huvudkontoret ska flyttas frĂ„n Kiruna. Men nu Ă€r det 2025 och det finns varken regeringsbeslut eller finansiering.
Bilden Àr tagen pÄ utstÀllningen "Ruoktut" som berÀttade om den samiska trummans historia och öde. Just nÀr det gÀller kulturfrÄgor uppfyller Sametinget sitt uppdrag i stort, enligt Statskontorets analys frÄn 2023.
Statskontoret konstaterade att Sametinget till stora delar uppfyller sitt uppdrag nÀr det gÀller sprÄk, kultur och information om samiska förhÄllanden. DÀremot finns brister i uppfyllelsen av uppdrag inom rennÀringen och samhÀllsplanering.
Slutsatsen var att Sametinget inte hinner med alla sina uppgifter gÀllande frÀmjandet av rennÀringen och att myndighetens remissvar ofta Àr alltför övergripande för att andra aktörer ska kunna ta stÀllning i frÄgorna.