I samband med malmtransporterna från gruvan i Pajala gjordes en stor vägombyggnad. Där trafiken gick i närheten av bebyggelse gjorde Trafikverket om belysningen enligt riktlinjerna i VGU, Vägar och gators utformning. Det medförde att en del som tidigare haft gatubelysning blev utan. Det blev mörkt och otryggt och man vände sig till kommunen.
Kiruna kommun reagerade kraftfullt och skrev till Trafikverket och Sveriges kommuner och landsting, SKL. Från kommunens sida hävdade man att Trafikverkets riktlinjer innebär att 52 procent av länets byar faller utanför kravet på statlig belysning utifrån SCB:s statistik år 2010.
Joakim Kyräs uppger att de i samband med att Kiruna skickade sin skrivelse hade en länsträff med alla gatuchefer där frågan togs upp.
– Följs riktlinjerna så mörkläggas över 50 procent av alla byarna i Norrbotten. Det var därför vi hickade till allihop. Vi tyckte det var alldeles för mycket. Då bestämde vi tillsammans med kommunförbundet att vi låter kommunförbundet som sammanhållande för alla kommuner driva den här frågan med hjälp av SKL.
Vad innebär det för Bodens del?
– Vi har inte tittat på det så. Om vi skulle titta på alla byarna runt Boden så är det oerhört många som har under 500 invånare och många är under 200. Inte vill vi att Trafikverket släcker den gatubelysningen och därför anslöt vi oss till beslutet, säger Joakim Kyräs.
Han håller med Kiruna i det kommunen skriver att Trafikverket inte tar någon hänsyn till den geografiska placeringen av tätorten.
– Det gör man i andra delar, som till exempel för statliga driftbidrag till enskilda väger. Där tar man geografisk hänsyn och i det ingår, om man tittar på en enskild väg, även bidrag för belysning. Men på sina egna vägar tar man ingen geografisk hänsyn och det kan man tycka är märkligt.
Kiruna kommun undrade också vad Trafikverket menar med randbebyggelse.
– En randbebyggelse som ligger precis utanför en mindre tätort är mer utsatt jämfört med centrala delar där man har bättre trafikutformningar. Belysningen är en så viktig trygghetsfråga, säger Joakim Kyräs.
Ulrika Appelberg är expert på transporter och infrastruktur vid SKL. Hon anser att ett grundproblem är vem som ansvarar för belysningen.
– Många kommuner sköter och har skött belysningen på statliga vägar länge. En väghållare borde sköta om allt som har med vägen att göra, men så är det inte.
Ansvarsfrågan har, enligt henne, aktualiserats i och med ett ökat behov av underhållsåtgärder såsom byte av kvicksilverlamporna. Kommunerna har insett att det kostar jättemycket pengar och ifrågasatt varför de ska stå för belysningen på statens vägar.
– Sedan kommer man till frågan hur man bedömer när det ska finnas belysning. Här skiljer sig kommunerna och staten åt, vad man anser är rimligt.
Det är ny VGU på gång.
– Tidigare har man bara pratat trafiksäkerhet och då har man sagt att bilarna har lampor och därför behöver man ingen belysning där det är lite trafik.
Ulrika Appelberg tillägger att det svängt så att man nu även diskuterar aspekterna kring trygghet. Dock är det oklart hur det kommer att se ut i framtiden.
Är oron för mörkläggning av byar i Norrbotten befogad?
– Jag tror inte att man kommer att mörklägga helt och hållet, men jag tror ju inte att det kommer att vara lika mycket belysning som det har varit när kommunerna ansvarat för belysningen.
Nyligen inledde SKL och Trafikverket ett projekt kring belysningsanläggningar på statliga vägar.
– Tanken är att vi tillsammans och nationellt ska titta på hur det ser ut och hur vi kan komma närmare varandra i bedömningen kring belysningen, säger Ulrika Appelberg.
Kanske kommer det finnas ett delresultat före semestrarna nästa år. Projektet kopplas till arbetet med en ny VGU, som ska vara klar nästa höst.