Renarna undviker contortatallen: ”Bekräftar bilden”

Ny forskning visar att renar undviker skogsområden med höga contortatallar. Minskad födotillgång och täta bestånd bidrar sannolikt till att renarna undviker områden med högre contortatallar, säger forskarna.

Forskaren Jörgen Sjögren vill se en kartläggning av var contortatallen växer i Sverige.

Forskaren Jörgen Sjögren vill se en kartläggning av var contortatallen växer i Sverige.

Foto: Susanna Bergström/SLU

Norrbotten2023-09-22 16:53

Contortatallen började planteras i norra Sverige för drygt 50 år sedan. Den växer mycket snabbare än den tall som traditionellt sett växer här. Forskare på SLU och Umeå universitet har nu tillsammans med Vilhelmina norra sameby tittat på renarnas rörelsemönster. Studien visar att renarna väljer bort områden med contortatallar som är högre än tre meter.

– Den här studien plockar upp en oro och fundering som har funnits i samhället. Just i det här fallet rör det renägare som uttryckt funderingar på hur contortaplanteringar påverkar renarnas rörelser. Vi har kunnat studera det vetenskapligt och bekräftar den bilden, säger Jörgen Sjögren, universitetslektor på SLU, Statens lantbruksuniversitet.

Med hjälp av GPS-data från renarna analyserade forskarna hur renarna rörde sig i landskapet under tre olika vintrar. Resultatet var att de undvek hög contortaskog.

Forskarna såg också att det var mindre mängd marklav i concortaskogarna.

Det beräknas finnas 600 000 hektar contortatall i Sverige, främst i norra Sverige. Jörgen Sjögren föreslår en kartläggning om var contortan finns.

– Eftersom contorta är ett planterat träslag så finns den i skogar med aktivt skogsbruk, hos olika markägare. I dagsläget finns ingen exakt kartläggning om var det finns contorta.

Varför skulle det vara bra att kartlägga?

– Att veta var vi har våra olika träslag kan vara bra. Det här är ett träslag som till viss del sprider sig. Vi vet inte riktigt hur det påverkar vår inhemska flora och fauna. Ett första steg skulle kunna vara att kolla på var den finns, säger Jörgen Sjögren, på SLU, institutionen för vilt, fisk och miljö.

Det pågår inventering och röjning av contorta i naturreservat i Norrbotten. Contorta får numera inte planteras nära naturreservat.

Samernas riksförbund har länge lyft svårigheter med contortaskogar, bland annat att det är svårt både för renar och renskötare att ta sig fram i de täta skogarna.

undefined
"Den här studien vederlägger det vi sagt i alla tider", säger Matti Blind Berg, ordförande i Svenska samernas riksförbund.

– Den här studien vederlägger det vi sagt i alla tider, men det är ju bra att det kommer forskning på det också, säger Matti Blind Berg, SSR:s ordförande.

SSR krävde 2017 att man slutar plantera contorta i renskötselområdet, och att man tar fram en plan för hur befintliga bestånd kan avvecklas.

Hur är det idag?

– Den ska bort, och det är viktigt ur flera olika aspekter. Det är att ödelägga mark att plantera contorta. Det är en främmande art och den hör inte hemma i vår flora, i våra ekosystem, säger Matti Blind Berg.

Skogsbolaget SCA har hälften av contortabeståndet i Sverige på sina marker. Sedan 20 år tillbaka sätts contorta främst på marker som har minst betydelse för rennäringen, säger Ola Kårén, skogsskötselchef på SCA Skog AB. Han är inte förvånad över studiens resultat.

– Det är relativt förväntade resultat. Renskötseln utnyttjar i första hand de skogar där betet är bäst. Det är intressant att renen verkar utnyttja unga contortatallplanteringar.

undefined
Ola Kårén, skogsskötselchef vid SCA.

Kan ni tänker er att sluta plantera contorta och avveckla befintliga bestånd?

– Vår ambition är att även i framtiden ha en andel av cirka 15 % av contortatallbestånd i våra skogar. Eftersom contortatallen börjat bli avverkningsmogen vill vi ersätta den med nya bestånd. Här är det viktigt att samplanera med rennäringen och välja områden där den har minst negativ inverkan för renskötseln. Vi genomför även beteskompenserande åtgärder i särskilt viktiga områden, säger Ola Kårén.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!