Coronapandemin har inneburit att regionen tvingas pausa andra vårdverksamheter och hittills under våren har drygt 700 operationer ställts in.
Nu varnar S för att den styrande majoriteten – SJVP, M och C – vill anlita privata vårdföretag för att komma ikapp med "vårdskulden".
– Vi oroas över att regionstyret använder coronakrisen för att göra fler upphandlingar. De kan inte utnyttja krisen ideologiskt och införa mer privatiseringar, säger Johannes Sundelin (S), fullmäktigeledamot.
– Om de släpper in fler privata lösningar slår de sönder hela vårdorganisationen. Precis det hände när Hermelinen tog över operationer, vilket medförde att specialister plockades dit när de behövdes i regionen i stället, säger oppositionsråd Anders Öberg (S).
Sundelin understryker vikten av att regionens egen vårdapparat återställs till normal verksamhet, så fort det är möjligt.
– Är det något som coronakrisen visar är det regionens behov av en stark verksamhet med förmåga att ställa om. Om fler privata aktörer tar över, är det inte säkert att regionen klarar det vid nästa kris.
Vid onsdagens regionstyrelse lyfte S frågan, då återställningen av vården fanns med på dagordningen.
Och regionråden beviljade en ändring, så att återställningen syftar till all egen verksamhet.
– Om S ändå tror att vi försöker smygprivatisera, får det stå för dem. Det finns ingen dold agenda. I första hand ska vårdskulden lösas inom våra egna verksamheter, säger regionråd Linda Frohm (M).
Samtidigt medger hon att privata vårdaktörer välkomnas av M.
– Vi är positiva till valfrihet i vården. Den åsikten har jag alltid, oavsett corona. Men om regionen behöver hjälp av andra leverantörer, är det verksamheterna som tar besluten, säger Frohm och nämner att det redan förekommer, exempelvis gällande ballongvidgningar av kranskärl, halsflussoperationer och gynekologi.
Samtidigt tyngs regionens ekonomi av coronakrisen. För mars-april rapporterades uteblivna skatteintäkter och kostnader på 105 miljoner kronor – och regionråd Kenneth Backgård (SJVP) befarar att coronanotan fördubblas.
– Notan är uppe i 300 miljoner kronor innan årets slut. Vid en andra coronavåg har vi en riktig kris och om vårdskuldsberget växer, kan det krävas nya politiska beslut om att ändra inriktningen i vården, säger Backgård.