I Malmö finns en fabrik där textilier sorteras, men i övrigt finns det väldigt få liknande aktörer i Sverige.
– Vi har sorterat ut dugliga textilier som innehåller bomull till exempel, lakan, påslakan, örngott, t-shirts, dukar och kläder som innehåller minst 70 procent bomull för återvinning, skriver Haparanda renhållning.
All annan textil från Haparanda, den hamnar i förbränning den med.
– Det som inte duger har gått till energiåtervinning. Skor, gosedjur, dunjackor, smutsiga kläder, träningskläder, kläder som innehåller polyester.
Vi har via en mejlenkät kontaktat samtliga kommuner i NSD:s bevakningsområde för att följa upp hur den nya textillagen tillämpas. Samtliga kommuner tycks ha bekymmer med att hitta en hållbar lösning för att återvinna textilierna. En del har ordnat med hantering av hela och rena textilier, men alla är pressade när det kommer till trasiga textilier och i de flesta fall hamnar allt trasigt i brasan.
Vi har tidigare berättat om att man i Kiruna också kliade sig i huvudet efter lagändringen och att mycket av det som lämnades in hamnade i förbränningen ändå. En lösning som även de andra kommunerna tycks använda sig av.
I vissa fall tar man hjälp av aktörer på andra sidan landsgränsen. Övertorneå har via Haparanda renhållning skickat textilier till Uleåborg för sortering och återvinning, men det gäller bara textilier av bomull.
– Övrig textil innehållande polyester med mera går som restavfall till Boden energi, säger Jan Kohkoinen, renhållningsansvarig på tekniska enheten i Övertorneå.
Gällivare, Kalix och Luleå skickar trasiga kalsonger in i elden och gemensamt för alla är att de inte fått tag i någon samarbetspartner som kan ta hand om trasiga textilier.
– Vi gick i början av året ut med en förfrågan kring omhändertagande och återvinning av textil men fick tyvärr inga intressenter. Vi arbetar aktivt för att hitta hållbara och bättre lösningar, säger Maria Nyström, avfallschef på Gällivares teknikavdelning.
– Sedan 2024 har vi letat samarbetspartner för den trasiga textilen. Vi har sedan i höstas arbetat ihop med Kalix, Piteå och Boden kommun för att hitta en samarbetspartner, säger Jenny Widmark, hållbarhetschef på Lumire.
Lumire har fått ta emot 38 ton textilier under 2025.
– Tyvärr finns det ett lågt intresse för detta. Under tiden vi undersöker hur det här ska gå till, var textilierna ska skickas och vad som händer med dem efter sortering, så väljer vi att skicka det till energiåtervinning, säger Sofia Palo, miljöingenjör i Kalix.
Problemet är bland annat att textilier inte är något som kan förvaras för alltid.
– Vi har inga möjligheter att förvara textilier i väntan på en aktör, dels skulle det bli stora volymer, dels kan textilier bara förvaras en kortare tid innan de förstörs, säger Palo.
I Jokkmokk har man en idé för vad man skulle kunna göra med en del av de trasiga textilierna som samlas in.
– Vissa trasiga kläder kommer vi framgent att göra verksamhetstrasor av och vi söker lokala samarbeten för den hanteringen initialt, säger Magnus Vannar, renhållningschef på kommunen.