Så mår de norrbottniska skoleleverna

De norrbottniska skoleleverna mår överlag bra. Däremot visar en ny rapport att välmåendet sjunker hos eleverna i senare ålder.

Marianne Öhman, analytiker inom Folkhälsocentrum, presenterar statistik från Region Norrbotten.

Marianne Öhman, analytiker inom Folkhälsocentrum, presenterar statistik från Region Norrbotten.

Foto: Raffael Antonio

Norrbotten2019-11-29 12:18

Statistiken presenteras av Region Norrbotten och baseras på elevernas hälsosamtal med skolornas sjuksköterskor. Resultatet kommer från Norrbottens elever i förskoleklass samt årskurs fyra, sju och gymnasiets första år.

Trots att majoriteten bland eleverna mår bra sjunker levnadsvanorna i de högre åldrarna. Få som äter frukost bland äldre elever samt rör på sig utanför skolan utgör en stor roll i statistiken. Boden är ett exempel på en kommun som börjat arbeta med detta med hjälp av initiativet hälsoskolan. 

— Hälsoskolan är ett samarbete mellan Region Norrbotten och de enskilda kommuner där vi försöker hitta insatser och åtgärder för att främja rörelse hos eleverna, säger Magnus Åkerlund, skolchef för Boden kommun.

Motionen främjas med hjälp av rastaktiviteter, men detta bakas även in i undervisningen i skolan.  

— Det är inte bara för att främja rörelse, utan även att hålla en social samverkan bland barnen. Vi vet ju att om man rör på sig så mår man bättre, säger Magnus Åkerlund. 

Hälsoskolan samverkar även med forskare från Luleå tekniska universitet som bedrivit forskning baserat på elevers svarsresultat under de senaste läsåren.

Ytterligare en anledning till försämrat välmående är den höga skärmtiden hos gymnasieeleverna, framför allt för tjejer. Den höga skärmtiden leder till kortare nattsömn och den kan också innebära ökade kränkningar online, men detta sammanhang är svårt att slå fast.

— Välmåendet kan bero på vad för relation man har på nätet. Oftast spelar pojkar på nätet, medan flickor är väldigt aktiva inom sociala medier och har sina kontakter där, säger Christina Mitchell, skolsköterska verksam i Luleå kommun.

— Mötet är ju helt olika på nätet jämfört med verkligheten och det är en viktig uppgift att lära eleverna nätetik då de är den första generationen att ha skärmar runt sig under hela uppväxten, säger Ingela Resin som arbetar som skolsköterska i Kalix kommun. 

Statistiken visar också att ungefär 60 procent av eleverna fram till första läsåret i gymnasiet aldrig testat varken rökning, droger eller alkohol. Även om killar i gymnasiet är mer drogliberala än tjejer har andelen som tackar ja till att testa droger vid möjlighet sjunkit under de senaste åren. Rökvanorna ligger på ungefär samma nivå som föregående läsår, runt 75 procent.

Från vänster: Christina Mitchell, sjuksköterska i Luleå kommun och Ingela Resin, skolsköterska i Kalix kommun.
Från vänster: Christina Mitchell, sjuksköterska i Luleå kommun och Ingela Resin, skolsköterska i Kalix kommun.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!