Förra vintern förbrukade Trafikverket 125 000 ton salt på de 10 000 mil statliga vägarna. Det är en halvering jämfört med hur saltmängden på vägarna såg ut för tio år sedan – och det är en tredjedel av mängderna i början på 90-talet när förbrukningen kulminerade. Det rapporterar P4 Norrbotten.
Enligt Lennart Hellsing vid Trafikverket beror minskningen främst på två faktorer: Vädret som var relativ milt i fjol och stabilt samt den tekniska utvecklingen.
– Den stora skillnaden är att redskapen som man sprider salt med blir bättre och bättre. Man utvecklar metoder och använder andra saltlösningar som är effektivare. Man kan alltså använda en mindre mängd salt och få samma effekt, säger Hellsing till NSD.
Han förklarar att E10 och andra högtrafikerade vägar som saltas är pågrund av att det inte går att använda någon annan metod. För saltet används i första hand som en framkomlighetsfråga.
– Du skulle få stopp i backarna, trafiken skulle stå still och man tar sig inte fram om vi inte skulle salta, säger Hellsing och fortsätter:
– Det är inte som att vi vill salta och tycker det är kul, utan det har negativa miljöeffekter och det vet vi om. Men du kan inte sanda en högtrafikerad väg, för då är sanden borta på en halvtimme.
Men vägsaltet har länge varit en het debatt och som första kommun i länet har Kiruna beslutat att inte salta sina vägar. E10 berörs dock inte av beslutet då vägen är statligt ägd.
Gabna sameby i Kiruna har också en länge tid stridit för att vägarna inte ska saltas – och ordförande Lars-Eric Kuhmunen tycker att man har kommit en bra bit på vägen.
– Det är bra att det minskar. Men vi är emot saltning och vill inte ha salt på våra vägar. Vi har haft sådana enorma problem, förtydligar han.