1. Var aktiv i ditt vårdval och undersök vilken mottagning som passar dina behov bäst. Kanske vill du gå på en hälsocentral där en specifik läkare jobbar, eller så väljer du mottagning efter öppettider eller kanske geografisk närhet. Du får fritt välja vårdgivare inom primärvård och öppen specialiserad vård (till exempel en barnmottagning) i hela landet – oavsett var du är folkbokförd. Till den specialiserade vården kan du behöva en remiss. Om du inte får en remiss av din läkare kan du faktiskt skriva en egen remiss där du fyller i en blankett där du berättar om ditt sjukdomstillstånd och varför du vill söka vård hos specialistmottagningen. Den bedöms sedan av mottagaren precis som en vanlig läkarremiss och du får bifall eller avslag för ett besök.
Här hittar du mer information om att välja vårdmottagning.
Här hittar du mer information om att skriva en egen remiss.
2. Förbered vad du vill berätta för vårdpersonalen och vilka frågor du vill ha svar på. Ett bra sätt att minnas är att föra dagbok över dina besvär - du kan till exempel skriva ner i vilka situationer du får besvären, hur de känns och var de gör ont.
Här är några förslag på vad du kan skriva ner i förväg inför mötet med läkare:
¤ Vilka besvär du har.
¤ När besvären började och vad som gör att de känns mer eller mindre.
¤ En lista på vilka läkemedel du använder, inklusive receptfria läkemedel och naturläkemedel.
¤ Om du har eller har haft allvarliga sjukdomar.
3. Se till att du förstår vad som sägs hos läkaren. Om du har svårt att förstås svenska eller har hörselnedsättning, synnedsättning eller dövblindhet har du rätt till tolk. Det kan också vara bra att be om att få instruktioner nedskrivna. Var heller inte rädd för att fråga efter ett nytt möte med vårdpersonalen om det dyker upp fler frågor du vill ha svar på i efterhand.
Här hittar du information om kostnadsfri tolktjänst hos landstinget i Norrbotten.
4. Var med och bestäm kring din vård. Du har rätt att vara med och bestämma där det går. Därför ska du också se till att du får individuellt anpassad information om:
¤ Ditt hälsotillstånd.
¤ Vilka metoder för undersökningar, vård och behandling som finns.
¤ Vilka risker och biverkningar som finns med de olika undersökningarna och behandlingarna.
¤ När du kan förvänta dig att få vård.
¤ Hur den förväntade vården och behandlingen ser ut.
¤ Eftervård.
¤ Vad du kan göra för att förebygga att du blir sjuk igen.
¤ Har du en funktionsnedsättning ska du få information om vilka hjälpmedel som finns.
Här hittar du mer information om patienlagen.
5. Välj den behandling du tror passar dig bäst, tillsammans med din läkare. Du har rätt att få information om vilka alternativ som finns och du har rätt att välja själv på vilket sätt du ska behandlas. Du kan dock inte tvinga vårdpersonal att utföra behandlingar som går emot vetenskap och beprövad erfarenhet. Vårdpersonal är inte heller skyldig att medverka till behandlingar med alternativmedicin.
6. Du kan säga nej till den vård du blir erbjuden. Du behöver inte acceptera undersökningar eller behandlingar om du inte vill genomgår dem – med undantag för psykiatrisk tvångsvård och vissa så kallade allmänfarliga smittsamma sjukdomar. Närstående har ingen rätt att bestämma något om den vård du ska få. Om du inte själv kan uttrycka vad du vill kan vårdpersonalen fråga dina anhöriga om de vet hur de vill ha det. Då kan det vara bra att ha talat med dina anhöriga om hur du skulle vilja att vissa medicinska situationer ska lösas om de skulle uppstå eller skriva ner dina önskemål så att de vet om något skulle hända dig så att du är oförmögen att kommunicera.
7. Du bestämmer själv vem som ska få veta. Vårdpersonalen har tystnadsplikt kring all information som berör dina kontakter med vården och ditt mående. Är du under 18 år så berätta för din läkare om du inte vill att dina föräldrar ska kontaktas. De kontaktas till exempel inte om du:
¤ Går till en ungdomsmottagning.
¤ Träffar en kurator.
¤ Får hjälp med skydd mot graviditet.
¤ Testar dig för könssjukdomar.
Om du är under 18 år och besöker en hälsocentral bedömer vårdpersonalen om din vårdnadshavare ska kontaktas. Det som avgör är vad du söker vård för, hur gammal du är samt hur mogen du bedöms.
När det gäller små barn är det vårdnadshavaren som bestämmer om information ska lämnas ut eller inte.
Här kan du läsa mer om vårdpersonalens tystnadsplikt.
8. Fråga vad som händer efter besöket. Du ska få reda på när och vem du ska kontakta för att ta del av svaren från provtagningar och undersökningar. Du ska också få information om vart du ska vända dig om du skulle bli sämre. Du har också rätt att få fortsatt vård inom en viss tid, enligt vårdgarantin. Om du har fått vård på sjukhus bör du och personalen göra en vårdplanering tillsammans och fastställa en vårdplan innan du skrivs ut. Har du många olika kontakter inom sjukvården kan du be om att få en fast vårdkontakt. Det är en person som hjälper till med att samordna och förmedla dina vårdkontakter. Om dina anhöriga hjälper till att vårda dig och behöver stöd på grund av din sjukdom, kan kommunen bistå.
Här hittar du information om hur du går tillväga för att skaffa en fast vårdkontakt och hur anhörigstöd fungerar.
Här kan du läsa mer om vårdgarantin.
Här kan du se vilka väntetider som råder vid olika mottagningar och för olika behandlingar i Sverige.
9. Du har rätt till en andra medicinsk bedömning, en så kallad "second opinion". Om du har en livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom har du möjlighet att få träffa andra läkare. Det behöver inte betyda att du är missnöjd med din läkares behandling, men det kan hjälpa dig om du är osäker på vilken behandling som är bäst för dig. Du kan välja läkare i hela landet.
Här hittar du mer information om second opinion.
10. Om du inte är nöjd med vården som du eller någon närstående fått så berätta detta. I första hand vänder du dig direkt till den vårdpersonal som behandlat dig eller verksamhetschefen. På så sätt hjälper du till att förbättra vården och ser till att eventuella misstag som begåtts kanske inte händer igen. Du kan också vända dig till en patientorganisation som kan hjälpa dig anmäla vård som inte varit bra. Varje landsting har också en patientnämnd dit du kan vända dig om du är missnöjd. Har du skadats i vården, eller upplever rena patientsäkerhetsbrister i den vård du fått, ska du vända dig till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) med din anmälan.
Här hittar du mer information om patientnämnden i Norrbotten.
Här hittar du mer information om du upplever att du blivit diskriminerad i vården.
Här hittar du mer information kring hur du anmäler ett ärende till IVO.