Om en målsägande väljer att dra tillbaka sin anmälan betyder inte det att ett ärende läggs ner. "Vi utreder det ändå, men det blir mycket svårare", säger Martin Gustafsson.
Under 2024 anmäldes totalt 1 564 brott i Norrbotten mot kvinnor, som på något sätt är bekant med gärningspersonen. Det visar den preliminära statistiken från Brottsförebyggande rådet, Brå.
Siffran är en ökning jämfört med hur det har sett ut tidigare år i länet, 2023 var antalet anmälda brott inom samma kategori 1 416 och 2022 var det 1 292.
Martin Gustafsson, förundersökningsledare på enheten Brott i nära i Norrbotten förvånas inte över antalet anmälningar.
– Den typen av brott förekommer i hela länet. Vi har mycket ärenden som kommer in till oss, säger han.
Under 2024 har Polismyndigheten i Norrbotten hanterat 1 290 ärenden gällande våld mot kvinna där gärningspersonen är en man, av dessa har 1 042 lagts ner och 227 redovisades till åklagare. De resterande utreds fortfarande av polisen.
Det handlar bland annat om brott som misshandel, mord alternativt dråp, grov kvinnofridskränkning och olovlig identitetsanvändning mot kvinna.
– Det är dels ärenden som har skett nyligen, men det kan även vara ärenden som har anmälts nu, men att det har hänt vid tidigare tillfällen. Det är inte helt ovanligt.
Inom brottskategorin våld mot kvinna där gärningspersonen är en man redovisades totalt 431 brottsmisstankar hos Åklagarkammaren i Luleå 2024, varav 106 åtal väcktes, 313 förundersökningar lades ner, 11 utredningar ledde inte till åtal och i ett ärende inleddes ingen förundersökning.
– Av de ärenden där åklagare väckt åtal så har 86 procent av dessa lett till fällande dom. Detta gäller då ärenden med särskilt utsatta brottsoffer, säger Gustafsson.
Men vad är då anledningen till att vissa ärenden läggs ned?
Enligt Martin Gustafsson kan en orsak vara brist på bevis.
– Det är högt ställda krav på bevisning i Sverige. Många av våra ärenden sker i hemmet, där det kan vara avsaknad av vittnen. Ord mot ord håller inte, det krävs stödbevisning. När det inte räcker till åtal, så är det oftast för att man inte har tillräckligt med stödbevisning för att åklagaren ska förvänta sig fällande dom, säger han och fortsätter:
– Det är utmaningen med våra ärenden. Det är viktigt att de som är drabbade förstår att om ett ärende läggs ner, är det inte för att vi misstror den drabbade, utan det är helt enkelt för att vi ibland inte når hela vägen och kan bevisa omständigheterna.
En annan orsak kan vara att målsäganden drar tillbaka sin anmälan och inte längre vill medverka i utredningen. Detta behöver dock inte innebära att en utredning läggs ner.
– Om man håller ett videofilmat målsägandeförhör tidigt i utredningen kan det i dag åberopas som bevis i rättegången. Om vi har bra dokumentation från brottsplatsen, exempelvis skador eller annat och om det finns vittnen som är hörda, så skulle jag absolut säga att det går att driva ett sådant ärende ändå.
Martin Gustafsson har arbetat som polis i 20 år och menar att arbetet med brott i nära relation har stärkts. "De ingripande poliser som jobbar ute och åker på ärendena är jätteduktiga. Vi filmar förhören i dag och tar jättebra skadedokumentation på plats, så det görs bra förstahandsåtgärder. Det är mycket bättre i dag än det var förr", säger han.
Hur arbetar polisen i Norrbotten förebyggande mot den här typen av brott?
– Vi arbetar brottsförebyggande i samverkan med lokalpolisområdena i olika former. Arbetet strävar efter att bli mer proaktivt med större fokus på våldsutövarna utifrån riskfaktorer för allvarligt och dödligt våld, säger Martin Gustafsson.