Var femte ung samisk kvinna har försökt ta sitt liv, det visar en ny rapport från Umeå universitet. "Vi har fått fram att det är så här, men det kommer behövas mer forskning för att ta reda på varför det är så", säger Karin Spetz, läkare och andreförfattare av rapporten.
I fredags släppte forskargruppen Lávvuo på Umeå universitet en rapport om unga samers hälsa. Rapporten visar att den samiska identiteten har en central roll och bidrar till stolthet, trygghet och ett socialt nätverk.
– Identiteten är jätteviktig för samiska ungdomar, för det är ju som hela ens liv och någonting som hänger med en hela tiden. Man känner en samhörighet och gemenskap som bidrar till att man känner sig trygg. Men sen ser man också att det alltid är en kamp att stå upp för sin kultur och sitt folk, säger Sara-Elvira Kuhmunen, ordförande i den samiska ungdomsorganisationen Sáminuorra.
De flesta som deltagit i rapporten uppger att de mår bra. Samtidigt har sex av tio upplevt diskriminering eller rasism, och var fjärde blivit kränkt på grund av sin etniska bakgrund under de senaste tre månaderna.
Det som sticker ut i rapporten och Sara-Elvira Kuhmunen ser som mest oroande är att unga samiska kvinnor mår sämre både fysiskt och psykiskt och oftare har gjort självmordsförsök, än andra unga kvinnor i Sverige.
Nära var femte uppger att de försökt ta sitt liv.
– Det är det mest allvarliga och något som visar att man måste fokusera och prioritera hälsa för samiska ungdomar och kulturell förståelse inom vården, så att man känner sig trygg att faktiskt söka sig dit och få hjälp.
Hon beskriver att många i dag upplever att vården inte kan tillräckligt mycket om samisk kultur och livsvillkor för att kunna ge dem bra vård.
– Det blir som en belastning, att man måste ta några besök för att förklara sin kultur innan man får den hjälp man behöver.
Rapporten har inte undersökt varför unga samiska kvinnor mår sämre.
Men Karin Spetz, läkare och samordnare för psykisk hälsa och suicidprevention i Region Norrbotten samt andreförfattare på rapporten, tror att det kan bero på flera saker.
– Får jag spekulera lite tänker jag att det som skiljer unga samiska kvinnor från svenska kvinnor är den här utsattheten för diskriminering och rasism. Det tänker jag skulle kunna vara en faktor, säger hon.
En annan sak hon lyfter är att samiska kvinnor är särskilt utsatta när det handlar om våld eller hot om våld, något även en tidigare rapport visat.
"Jag hoppas att regioner och andra samhällsinstanser runt om i Sverige kommer ta del av den här rapporten och lyssna på de unga samernas röster", säger Karin Spetz, läkare och samordnare för psykisk hälsa och suicidprevention i Region Norrbotten samt andreförfattaren på rapporten.
Regeringen har nyligen antagit en ny nationell strategi gällande psykisk hälsa och suicidprevention.
I den står det att det behövs ett ökat fokus på att stärka förutsättningarna för psykisk hälsa bland samer. Samt att andelen samer som uppger att de någon gång allvarligt övervägt eller försökt ta sitt liv är större jämfört med majoritetsbefolkningen.
– Där får Norrbotten en särskild roll eftersom det är här det bor flest samer. Den nationella strategin är något vi måste arbeta med från Region Norrbottens håll och rapporten kan vi använda som underlag för att se hur vi ska göra för att kunna utföra det vi är ålagda att göra, säger Karin Spetz.
Deltagarna har lyft förslag på åtgärder för att stärka unga samers hälsa, bland annat fler mötesplatser för unga samer, åtgärder för att motverka rasism och en kulturellt kompetent och lättillgänglig vård.
– Det behövs verkligen ökad kunskap om det samiska i samhället och vi ser att mycket av den rasism och de fördomar som finns i dag beror på okunskap, säger Sara-Elvira Kuhmunen.