Gummorna i paradiset tog priset
"En väninna sa till mig att livet är svartvitt men att jag skulle försöka stanna i de vita partierna och gå framåt", säger Valentina.
Foto: Bengt-Åke Persson
- Det är en 20-procentig projektanställning. Att vara kulturarbetare handlar om att hanka sig fram på projekt och andra tillfälliga jobb, säger hon.
Hon har två gedigna film- och teaterutbildningar från Sankt Petersburg i bagaget. I Sverige har hon kompletterat med en projektledarutbildning.
Pris på festival
Valentina Svensson har bott och arbetat på olika håll i Norrbotten.
- Jag hade ett teaterprojekt i Kalix och jobbade med ungdomsteater och med teater på sjukhuset. I Kiruna arbetade jag med en fri teatergrupp och som regissör på folkhögskolans filmlinje. I Boden har jag jobbat med barnteater och en barnteaterfestival, säger hon.
I Bengt Pohjanens teaterprojekt Bröderna Karamasov var hon regiassistent.
Nu är det filmskapande hon helst vill ägna sig åt. Förra året fick hon tredje pris på Barents internationella filmfestival i Murmansk för sin film "Bikten" som handlar om en alkoholiserad man i Murmansk som blir frälst och sedan dess ägnar sig åt att hjälpa stadens utslagna.
I isolerad by
- I filmen berättar han öppet och utlämnande om sitt liv som alkoholist och om livet efter. Därav namnet "Bikten". Hans fru är med och ger sin syn. Hon har varit på semesterresa och när hon kommer hem igen har mannen blivit frälst och börjat ett nytt liv. Hon har i alla år försökt förmå sin man att sluta dricka men den nya situationen blir svår för henne. De är nära att skiljas men när han ändå frågar om hon vill stanna så svarar hon ja och deras nya liv börjar, säger Valentina Svensson.
"Gummor vid havet" heter en dokumentärfilm som gav henne första pris på Barents internationella filmfestival i Murmansk 2008.
Den utspelar sig i den isolerade byn Chavanjga på Kolahalvön där människor lever av det som jakt, fiske och jordbruk ger. Valentina Svensson tillbringade en vecka där med tre gamla gummor.
- Gummorna var alla över 80 år och levde ett liv som för tusen år sedan. De odlade potatis och grönsaker och bakade. En fiskare kom med fångst och alla i byn fick hämta vad de behövde i hamnen. Människor hjälptes åt med mathållning och med allt annat.
- Gummorna sjöng och skrattade hela tiden. Livskvaliteten var mycket hög, säger Valentina Svensson.
Vi får se snuttar av filmen och fram träder mycket riktigt de härligaste gummor man kan tänka sig. De arbetar med sina odlingar, bakar de härligaste piroger och - skrattar gott.
- En gumma var mycket sjuk men när de andra gick för att hälsa på henne så var det skratt och glädje som dominerade, säger Valentina.
Kämpande kvinnor
Nu har hon ett nytt filmprojekt på gång. Hon ska göra en dokumentär som heter "De farliga ryska kvinnorna". Den handlar om ryska invandrarkvinnors öden i dagens Sverige.
- Namnet på filmen bygger på de fördomar som ofta finns om att ryska kvinnor är farliga.
Valentina Svensson är själv en hårt kämpande kvinna som är ensam med två söner och kvinnorna i hennes dokumentär delar hennes öde.
- Det handlar om att överleva men det blir en film fylld av glädje, om hur man kan göra livet bättre. Kvinnorna gnäller inte utan accepterar sin situation, säger hon.
Valentina Svensson berättar om två radioproduktioner som hon gjorde tillsammans med dokumentärfilmaren Gunilla Bresky, Luleå. De hette "Vårdbiträde sökes" och handlade om välutbildade ryska kvinnor som inte fick jobb som motsvarade deras utbildning.
- De kvinnorna var trötta på sin situation. I filmen "De farlig ryska kvinnorna" handlar det om att hitta vägar till ett gott liv trots svårigheter. Kvinnorna i filmen arbetar inom hemtjänsten, som personliga assistenter och som försäljare.
- Bredvid det hittar de på roliga saker. En av kvinnorna ger lektioner i hur man med magikens hjälp kan bli rik. En annan kvinna uppträder som clown på barnkalas. En tredje gör film och skapar hemsidor...
Två söner
När vi möter Valentina Svensson på Filmpool Nord så är hon just hemkommen från en resa till Stockholm som blev längre än planerat på grund av det isländska askmolnet i det svenska luftrummet.
- En av mina två söner har Asperger och vi var och tittade på en skola i Stockholm för personer med den diagnosen. Jag vill göra allt för att han ska få ett bra liv. Min andra son studerar vid Luleå tekniska universitet. Han är mycket kreativ och går lite i mammas fotspår. Han läser något med bild, design, grafik och datorer. Jag vet inte exakt vad det heter, säger Valentina Svensson.
En dag i taget
Hon har sin mamma och två systrar kvar i Murmansk. Mamman är svårt sjuk och klarar inte sig själv längre.
Valentina Svensson hoppas att hon ska få möjlighet att åka till Murmansk och tillbringa kanske ett halvt år med henne.
- Nu tar mina systrar hand om mamma. Båda jobbar, den ena som lärare och den andra inom teatern, men de turas om att se till mamma varje dag. I Ryssland lämnar man ogärna sina gamla på speciella hem, säger hon.
Valentina lever på tron att allt ska ordna sig till det bästa.
- Jag tar en dag i taget och ser vart den för. Det viktigaste är att jag kan stödja och hjälpa mina söner, säger hon.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!