I dag firar vi den svenska nationaldagen. En dag som denna kan det vara på sin plats att påminna om vad det är som har byggt Sverige starkt.
Det är inte rädsla för det utländska som gjort Sverige till en framstående välfärdsnation. Tvärtom.Öppenhet mot omvärldenoch nyfikenhet på andra kulturer är centrala delar av det svenska framgångsreceptet.
Vad hade Per Gessle gjort om han inte fått lyssna på utlänningar som Rolling Stones och Beatles?
Vad hade restaurangerna varit utan impulser från Kina, Thailand, Italien och Frankrike?
Vad hade fotbollslandslaget varit utan Kacaniklic och Ibrahimovic?
Vad hade Sunderby sjukhus blivit utan läkare som Jamshidi, Habib och McElwain?
Vad hade Luleå Hockey varit utan energitillskottet från två kanadensiska tvillingbröder?
Det är inte nationell instängdhet och slutenhet som bygger det nya. I själva verket är det genom samspel och samarbete med andra som vi utvecklas.
Ingen människa är en ö. Det gäller även nationer.
Det vi i dag betecknar som svenskt är i hög grad resultatet av impulser från utlandet. Det gäller potatisen, jordgubbarna, kungen och drottningen, tangon av Evert Taube eller visorna av Cornelis Vreeswijk.
Allt detta ”svenska” har tydliga kopplingar till andra länder och kulturer.
Därför är det den som ryggar för det nya och främmande som är i otakt med den svenska traditionen.
Det är osvenskt med instängdhet, inskränkthet och förakt för andra kulturer.
Nationaldagen 6 juni 2013 borde vi manifestera att mångfald är bättre än enfald.