Av en slump hittade jag ett reportage på nätet där olika personer på flykt undan kriget visade vad de hade i sina väskor. En 20-årig mamma från Syrien öppnade sin handväska och visade upp vad hon hade med sig. Där fanns bara saker för den 10-månader unga dottern. Mediciner, en solhatt, servetter, en burk babymat, tandkräm och plånbok. En 6-årig pojke som flytt från krigets Syrien, på väg till Tyskland, visade upp en innehållet i den blåa barnryggsäcken. Två tröjor, mediciner, tvål, tandborste och tandkräm, bandage och en påse marshmallows. En 25-årig man från Syrien hade ingenting alls utöver de kläder han hade på sig.
Mängder av berättelser av den här typen cirkulerar i medier och i sociala medier. Reportage som förmänskligar flyktingkatastrofen, får en att fundera på hur det skulle vara att måsta ge sig av med sin familj och lämna allt för att fly över mörka hav. Det väcker medmänsklighet och påminner om likheten mellan oss människor.
För någon vecka sedan var jag på Korsika. Ett stort oväder drog förbi och Medelhavet, som annars förknippas med sol och bad, förvandlades till ett kraftfullt, hotfullt hav. Vågorna slog upp över strandpromenaden, båtar spolades upp på land och den stora sandstranden försvann. Detta fick mig att leva mig in i de risker flyktingar som flyr över havet tar.
När vi sedan skulle åka hem drabbades vi av flygförseningar och blev kvar på flygplatsen i 12 timmar. Det fick mig återigen att tänka på de som flyr. De som spenderar dagar och veckor på tågstationer, under bar himmel eller i ett fordon. Jag kommer aldrig att förstå hur det är att vara på flykt men jag kan föreställa mig det helvete det innebär.
I veckan berättade NSD om en busschaufför som körde en buss med flyktingar till Riksgränsen. Han berättar om hur han mötte oroliga blickar som inte hade en aning om var de skulle hamna. Hur de ville veta hur man stavar Riksgränsen för att kunna kolla på nätet var de skulle hamna. Busschauffören berättade att han levde sig in i hur det skulle vara att själv vara på flykt, att hans värdbild förändrades.
Mängder av flyktingar strömmar in i Sverige och Norrbotten nu på grund av krig i världen. Det är viktigare än någonsin att kunna vara medmänsklig och se likheter istället för skillnader och att medier rapporterar om det och inte bara om problem. Vi är alla människor som alla fungerar på samma sätt. Det hade kunnat vara du eller jag.