Vi får ställa in oss på att bli besvikna

Det hänger tre vita skulpturer i taket i sal ett i Gällivare tingsrätt. Det är vita, flygande tjädertuppar, som nog symboliserar frihet.
Strax efter 09.30 i går kom en kortvuxen man gående under tjädrarna. Han hade grå tröja, rutig skjorta och ljusblå ögon.
Toni Alldén ställdes inför en mur av misstro - men det enda som visade sinnesrörelse var ögonlocken. De klippte snabbt.
Hans sammanbrott var fortfarande dryga sex timmar bort, så han sjönk ihop i sin svarta kontorsstol.
Då, just där, startade rättegången mot mannen som dödade Carolin Stenvall.
Jag vet inte vad du förväntar dig av den, men jag vet att jag söker svaret på varför och exakt hur allt hände. Precis som åklagarna, Carolins familj, kanske till och med Alldén själv. Efter att ha lyssnat på gårdagens förhandlingar tror jag att vi ska ställa in oss på att bli besvikna.

Det knattrade från reportrarnas tangentbord då åklagarna berättade om Carolin Stenvalls bilresa mot Stenbron och döden. Ulrika Schönbeck och Anette Ölmbro spelade upp meddelanden från Carolins mobilsvar, där hennes mamma och pojkvän ringde och undrade var hon var - vid tidpunkter då jag antar att hon låg i den misstänktes koffert.
Hur hennes syster, far, mor och pojkvän kunde vara så starka och uthärda allt som visades i går övergår mitt förstånd.
Ganska snart dök han upp. Mannen som kan ha sett allt. Toni Alldén har i förhör talat om en man i en vinröd Citroën, som fanns vid Stenbron då han knuffade Carolin.
- Han har själv inte gett sig till känna, sade Ulrika Schönbeck med torr röst.
Du man med vinröd Citroën - ge dig tillkänna. Om du finns i verkligheten. Sak samma med det par som ska ha hjälpt upp Alldén ur diket i höjd med Hakkas, medan Carolin låg i bagageutrymmet på hans Audi A6. Finns ni? Kan någon i hela Sverige ha undgått det här fallet?

Under flera timmar i går satt Toni Alldén i samma position. Med hakan nedsänkt mot bröstet. Ofta blundade han.
Kriminalteknikern David Lindblom tog in en vit docka som skulle föreställa Carolin för att visa skottvinklar. Sedan förklarade han sin version av dödandet, en ohygglig avrättning.
Ingen reaktion från Alldén.
Carolin Stenvalls storasyster talade om sitt älskade syskon.
Ingen reaktion från Alldén.
Men klockan 16 kom tårarna. Efter en fråga från lagman Jan-Erik Oja talade Toni Alldén själv om det som han gjort vid 58:an.
- Varför jag sköt... det vet jag inte, sade han gråtande.
Ulrika Schönbeck har tidigare talat om gärningen som "normalpsykologiskt obegriplig". Toni Alldén tog själv de orden i sin mun, och de blev som en livboj. Efter det höll han ihop. Hans berättelse följde förhören i förunder-
sökningen. Inga nya svar.
På vägen ut gick Toni Alldén förbi kriminalteknikerns vita docka. Dess ansiktslösa huvud var av en slump vridet så att det tittade honom rakt i ögonen.