Flyget gÄr knackigt. Antalet passagerare sjunker, brÀnslepriset stiger, flygaktierna störtdyker. Situationen Àr minst sagt turbulent för en av vÄra viktiga tillvÀxtmotorer.
Bara i Sverige genererar flyget bortÄt 200 000 jobb och 190 miljarder till BNP, enligt flygets egen lobbyfirma IATA. Flygskammen till trots hÀgrar stora affÀrsmöjligheter bortom molnen, men fÀrden mot framtiden Àr pepprad med luftgropar.
KlimatrÀdslan tog flyget pÄ sÀngen; SAS-chefen avslöjade nyligen att oron för flygets utslÀpp, inte var en prioriterad IATA-frÄga för ett halvÄr sedan. Nu Àr det annat ljud i skÀllan. Flyget mÄste Äteruppfinna sig sjÀlvt, sÀger en annan flygdirektör överraskande insiktsfullt.
Flyget stÄr för tvÄ procent av koldioxidutslÀppen och fem procent av alla klimatpÄverkande utslÀpp. Enligt EU Àr lÄgprisflyget vÀrst med Ryanair som Europas största flygförorenare.
ĂndĂ„ finns inga flygbolag bland de klimatvĂ€rstingar som stĂ„r för merparten av vĂ€rldens smutsiga emissioner. DĂ€r spelar den kinesiska kolindustrin huvudrollen.
Flygbolagen framhĂ„ller gĂ€rna att motorerna stĂ€ndigt förĂ€dlas för att reducera klimatbelastningen. Per passagerare har brĂ€nsleförbrukningen minskat med 70 procent â pĂ„ 50 Ă„r. Alltid nĂ„got, sa kĂ€rringen som hittade rĂ€vskit i hönshuset.
Mer klimatstatistik: För att hjĂ€lpas Ă„t att minska medeltemperaturen med 1,5 grad mĂ„ste varje svensk minska de egna utslĂ€ppen av vĂ€xthusgaser frĂ„n tio ton om Ă„ret till ett. En flygresa till Thailand tur-och-retur sĂ€gs ge samma klimatpĂ„verkan som all mat en vuxen stoppar i sig under ett Ă„r. Vill vi fortsĂ€tta flyga korsan och tvĂ€rsan mĂ„ste alltsĂ„ flygindustrin komma med genomgripande, tekniska lösningar â det rĂ€cker inte att jacka upp flygplanens design med Ă€rtiga accentfĂ€rger.
Miljölarmen har fĂ„tt mĂ„nga pĂ„ tĂ„. Ăven luftfarten vill bli fossilfri. UtslĂ€ppen ska halveras till 2050. Men hur ska det gĂ„ till? Blir det hybrider och elmotorer som i nya bilar? Vinddrivna zeppelinare? Farkoster som drivs med solceller?
I nÀrtid handlar det om en snÀllare flygsoppa. LuleÄ Airport Àr en av fÄ flygplatser som spetsar det traditionella flygbrÀnslet med bioflygbrÀnsle. Swedavia, LTU med flera samarbetar konkret för att utveckla miljövÀnlig energi av norrbottniska skogsrester.
Fossilfria brÀnslen ligger klockrent i tiden. Det visar bland annat FN:s klimattoppmöte, dÀr SSAB och LKAB uppmÀrksammades för sina ambitioner att framstÀlla fossilfritt stÄl. För nÄgra dagar sedan signalerade dessutom Europeiska Investeringsbanken, att man tagit ett första steg för att redan nÀsta Är sluta finansiera fossilbaserade energiprojekt.
Klimatoron har bidragit till att vi ÄterupptÀckt alternativa sÀtt för kommunikation; Det Àr ingen slump att LuleÄföretaget Compodium ökat sin försÀljning av videokonferenssystem eller att tÄget gör renÀssans.
Men satsningen pÄ nya jÀrnvÀgar gÄr pÄ tok för söligt. Och investeringarna i ny laddinfrastruktur med el pÄ vÀgnÀtet, Àr i det nÀrmaste obefintliga. Mycket talar för att flyget, trots allt, kommer ikapp teknikutvecklingen och hinner före.
Med tanke pÄ att vi svenskar i snitt flyger mer Àn andra, Àr det lite gÄtfullt att vÄrt Ängestbegrepp flygskam blivit lika etablerat utomlands som smorgasbord, gravlax och ombudsman.
Likafullt har flygskammen framkallat en mĂ€rkbar attitydförĂ€ndring pĂ„ sociala medier â allt fĂ€rre gör euforiska statusuppdateringar ombord pĂ„ planen till New York, Singapore och Bangkok. Den uppmĂ€rksamme har ocksĂ„ noterat att frekventa resenĂ€rer nĂ€stan smyger med sina bonus-, guld- och diamantkort vid incheckningen.
Vi gör en struts av vÄr vÀrldsexporterade klimatÄngest och smygflyger.