"Omfattande säkerhetsrisk om gruvan blir av"

En brusten gruvdamm vid Kallak är en stor säkerhetsrisk. Expertens varningar har dock inte hörsammats.

Dammsäkerhetsexperten May-Britt Öhman försökt uppmärksamma regeringen på farorna med en gruvdamm i närheten av befintliga vattenmagasin längs Lilla Luleå ålv.

Dammsäkerhetsexperten May-Britt Öhman försökt uppmärksamma regeringen på farorna med en gruvdamm i närheten av befintliga vattenmagasin längs Lilla Luleå ålv.

Foto: Privat

Jokkmokks kommun2019-11-07 12:25

Om planerna på en gruvetablering i Kallak utanför Jokkmokk går i lås innebär det också att en gruvdamm kommer att anläggas – en damm som kan komma att hålla tillbaka flera miljoner kubikmeter förorenat vatten. 

Området där gruvbrytning planeras ligger i närhet till Lilla Lule älv och Parki och Randi kraftstationer. 

–  Att man ens tillåter tanken på att bedriva gruvverksamhet i direkt närhet till en reglerad älv med två stora dammar är anmärkningsvärt. Anläggs en gruvdamm där ökar riskerna avsevärt, det säger May-Britt Öhman som är forskare och socioteknisk dammsäkerhetsexpert verksam vid LTU. 

Allt sedan planerna på en gruva i Kallak kom till hennes kännedom har hon skrivti flera erinranden till de tre olika regeringar som suttit vid makten under perioden för att uppmärksamma situationen. 

– Kortfattat skulle ett gruvdammbrott kunna öka risken för att dammarna Randi och Parki brister. Det i sin tur kan medföra en dominoeffekt. Randi och Parki ligger nästan längst uppe i älvdalen. Om de brister kan hela älvdalen påverkas med omfattande översvämningar. Om vattnet från en gruvdamm dessutom är inblandat så kommer miljoner kubikmeter förorenat vatten att föras ned längs dalen ända till Luleå. 

May-Britt Öhman pekar också på riskerna för läckage från en anrikningsdamm som kan medföra utsläpp i Lule älv vars ytvatten är till exempel är dricksvatten för hela Luleå stad.

May-Britt Öhman känner också stark oro för bristande kunskap hos beslutsfattarna. 

– Varje höst och vår har vattenkraftssektorn träffar där man diskuterar dammsäkerhet. Men, det finns inte tillräcklig kunskap i Sverige då man saknar erfarenhet från kombinationen gruvverksamhet och vattenkraft i samma älv och politiska beslutsfattare saknar erfarenhet av större dammolyckor.

Öhman ger som exempel den olycka som inträffade i Talvivaara i Finland 2012 där flera hundra miljoner liter vatten med tungmetaller rann ut ur en gruvdamm. Händelsen betecknas som en av Finlands värsta miljöolyckor med befarade förändringar i ekosystemen.

Hur ser Vattenfall på den ökade risken?

– De yttrar sig nog först i ett senare skede, under miljöprövningen. Men, det är ju ett statligt företag så för deras del finns ingen anledning att göra ett uttalande. I nuläget är det nog inte många som vågar sticka ut hakan. Jag har själv blivit hånad när pratat om det här, säger May-Britt Öhman.  

Karta över det planerade gruvområdet Kallak. Det lila området som benämns som "tailing area" är området för den tänkta anrikningsdeponin. Längs ned i bilden ligger Parki kraftstation.
Karta över det planerade gruvområdet Kallak. Det lila området som benämns som "tailing area" är området för den tänkta anrikningsdeponin. Längs ned i bilden ligger Parki kraftstation.
Karta: Parkijaure
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!