Stora delar av Östra Norrbottens skogsägare har problem med att älgarna äter på unga tallar.
– Vi har stora bekymmer och väldigt stora skador, framförallt är Överkalix drabbat men också stora delar av Övertorneå och Pajala, säger Marcus Jatko, vid Sveaskog.
Den senaste inventeringen visar i Överkalix, 22 procent nya skador på de inventerade ytorna, i jämförelse med året innan. I Övertorneå är summan 10 procent. Skogsägarnas acceptans är på maximalt 2 till 3 procent, det innebär att 7 av 10 träd ska vara oskadade näår de når 5 meters höjd.
Betesskadorna leder till bekymmer också längre fram i tiden när det är dags att fälla skogen. Detta då skadade träd inte lever upp till sågverkens krav.
– Det blir kvalitetssänkningar och stora förluster som följd. Inom Sveaskog räknar vi med 850 000 kubik per år i tillväxtförlust, det är mycket pengar.
Nu förs diskussioner med älgjägarna för att hitta ett sätt som ger älgjägarna god jaktlycka och markägarna kvalitativa träd.
– Vi försöker begränsa och sänka älgstammen för som det är nu har vi alldeles för höga skador. Vi har en relativt bra samsyn med jägarna, vi vill absolut inte utrota älgen men vi vill klara skogen. Vi försöker hitta ett bra sätt att göra det på och det krävs samarbete och samsyn.
När rovdjur vistas i renbetsområden får renägare ersättning från staten. Men för skogsägare finns inget ersättningssystem, utan förlusterna blir skogsägarnas problem.
– Vi arbetar med älgfrågan i flera led, dels större avskjutning men det pågår också ett älgmärkningsprojekt. 90 älgar är märkta på tre olika områden, de följs för att visa hur de rör sig över året för att vi ska veta var insatser bäst sätts in, säger Marcus Jatko.
Nu fortsätter kampen att hitta en balans mellan älg och skog.