Hej Lena Holmbom, som undervisar i bland annat retorik för kvinnor på universitetet. Vi dricker kaffe i ett fikarum på Luleå tekniska universitet.
Min första fråga, är det sant att män tar större plats i sammanträden än kvinnor?
– Det är sant. Tyvärr. Man har sett att redan i skolan tar pojkar mer plats än flickorna. När kvinnor tar stort muntligt utrymme anses de ofta pratiga, till skillnad från män som anses drivna. Och när män får en fråga, svarar de inte bara med ja eller nej utan utvecklar sig mer, det innebär att deras samtalstid också blir längre än kvinnornas. Pojkar och män får också fler frågor än flickorna i skolan.
Kan det vara så att det är genetiskt att män tar mer plats? Att de ska försvara flocken och därför behöver höras?
– Jag hävdar att det här är en fråga om uppfostran, socialisation. Men det finns delade åsikter så klart. Biologister säger att män och kvinnor är olika och att hur vi än gör så kan vi inte göra något åt saken. Forskaren Annika Dahlström säger ju till exempel att könet sitter i hjärnan. Men jag skiljer människor från djur, vi är en tänkande och resonerande art. Så jag tror att det är ett kulturellt beteende, och det är det flesta forskare eniga om.
Du sa tidigare att man inte alltid ska göra kvinnorna till ett problem, att flickor pratar för lite, utan även ska jobba för att pojkar ska lära sig visa hänsyn i samtal.
– Som vuxen måste man vara medveten om problematiken, det är ju inte så enkelt att männen tar makt, utan kvinnor understödjer också det här beteendet.
Vi alla är vana vid det mönster som finns. I hemmet, på förskolan, av mor- och farföräldrar beröms pojkarna med ordet tufft, medan flickor beröms för att de är söta eller fina. Jag tycker att man ska jobba för att stärka både pojkars och flickors rätt att vara sådana de är.
Varför är det till exempel finare för en flicka att jobba på en mansdominerad arbetsplats, än för en pojke att arbeta på en kvinnodominerad arbetsplats?
Här kommer Lenas kollega Annbritt Palo in i lunchrummet och slår sig också ner med en kopp kaffe. Lena presenterar henne och vill att Annbritt ska vara med under intervjun, eftersom hon också undervisar i retorik för kvinnor.
Vissa talare har enorm pondus. Alla tystnar när de öppnar munnen och lyssnar på dem. Vad gör de?
– Har du tänkt på vilka de är? Är det män eller kvinnor, frågar Lena Holmbom tillbaka.
Inte är det väl så enkelt att de är män?
– När jag frågar mina studenter om talarförebilder, så svarar de flesta spontant att deras förebilder är män i offentlig miljö.
Men hur får man folk att lyssna om man är kvinna då?
Här kommer Annbritt Palo in i samtalet och svarar på frågan:
– Man ska inte be om medhåll när man talar. Kvinnor säger ofta ”eller hur”, ”inte sant”? Sen ska man förvänta sig att bli lyssnad på. Det man säger är viktigt. Då spelar det ingen roll vem man är. I det ögonblick jag talar, då ska du lyssna. Det handlar egentligen om att arbeta med sitt eget självförtroende, sitt värde. Man ska se sig själv som en alfahona, säger hon.
Lena och Annbritt förklarar begreppet alfahona närmare. Alfahonan är honan som leder flocken. Hon som styr. När man talar inför grupp, då ska man vara en alfahona (eller alfahane om man är man), den flocken lyssnar på. Annbritt säger att det är just därför många är rädda för att tala inför grupp, för att man då utmärker sig.
– Vi är flockdjur och när man talar inför folk är man inte med i flocken. Man utskiljer sig från gruppen och det kan naturligtvis vara skrämmande.
Lena, att arbeta med sin självkänsla tar tid, finns det några snabba tips att lära ut för den som ska tala inför folk idag?
– Att ha en stark röst är bra, börja med att tala tydligt så folk förstår vad du säger. God hållning är också bra. Har du tänkt på hur många kvinnor står på bilder? Med benen i kors, det indikerar att man är kissnödig. (Här reser sig Lena upp och vinklar fötterna inåt för att visa vad hon menar). Det är svårt att prata med auktoritet om man inte har balans, både på ett yttre och inre plan.
Slutligen Lena, vem vinner diskussionerna hemma?
– Jag (skratt). Jag har i vart fall alltid bra argument.
---------------------------------
Tre personer som Lena Holmbom vill dricka kaffe med:
1 Charles Baudelaire
fransk 1800-tals poet som lockat till läsning och eftertanke.
2 Britt Backlund
”Retoriklärare som skrivit boken Med tanke på talet.”
3 Heliga Birgitta
” Därför att hon skrev fantastiskt uttrycksfullt och därför att hon hade förmåga att ta sig fram i ett samhälle och en tid som inte inbjöd kvinnor till samhällsmedverkan”
--------------------------------