Han tackar sin rÀddare

Synskadade Benny Willberg hade gĂ„tt ned sig pĂ„ KalixĂ€lvens brĂ€ckliga is och var nĂ€ra att duka under av kyla. DĂ„ hörde Jonas Olofsson hans nödrop.- Jag vill tacka Jonas, det Ă€r tack vare honom jag lever, sĂ€ger Benny Willberg.

Efter att flera timmar ha legat stelfrusen och hjÀlplös i kylan blev Benny Willberg (t h pÄ bilden) mirakelrÀddad av Jonas Olofsson. FOTO: BOSSE JOHANSSON

Efter att flera timmar ha legat stelfrusen och hjÀlplös i kylan blev Benny Willberg (t h pÄ bilden) mirakelrÀddad av Jonas Olofsson. FOTO: BOSSE JOHANSSON

Foto: bosse johansson

ÖVERKALIX2008-11-12 06:00
Bosse Johansson
Det var pÄ alla helgons dag Willberg blev mirakelrÀddad, efter ett krogbesök pÄ Grand Arctic Hotel.
- Jag var trött efter att ha jobbat hela dagen och det blev för mycket sprit, konstaterar han.
Vakterna avvisade honom vid tvÄtiden pÄ natten dÄ han var berusad.
- Men nog borde dom ha reagerat, ordnat en taxi. Det kan vara vĂ€rt att tĂ€nka pĂ„ för vakter, sĂ€ger Willberg som Ă€r en stillsam person och dessutom synskadad.
Dramatik pÄ iskanten
Hotellet ligger nÀra Àlven och pÄ isen hamnade Benny Willberg sÄ smÄningom.
- Det blev jĂ€mnt underlag och jag fick för mig att jag var pĂ„ vĂ€gen. Jag hoppades ju att det var Brogatan men det var det inte.
Nedströms brofÀstet, cirka 15 meter frÄn land, brast plötsligt isen.
NÀr han nu Äterser platsen tillsammans med sin rÀddare och NSD vÀller minnena fram.
- Jag kĂ€nde botten och fick upp foten pĂ„ iskanten, kunde hĂ€va mig upp. Iskanten brast nĂ„gra gĂ„nger och jag tĂ€nkte att jag mĂ„ste ligga kvar, kura ihop mig för att hĂ„lla mig varm.
Fötterna som isklumpar
Det var kolsvart och Benny Willberg insÄg att han kunde hamna lÀngre ut i Àlven om han försökte krypa frÄn vaken.
- LĂ„gskorna hade jag tappat i vattnet och fötterna var som isklumpar. DĂ„ det började ljusna sĂ„g jag nĂ„got svart. Men fan, det Ă€r ju bron, tĂ€nkte jag.
Han lyckades krypa till stranden dÀr han blev liggande stelfrusen och hjÀlplös. Men kÀnseln fanns fortfarande kvar i kroppen och han fortsatte att ropa pÄ hjÀlp.
MirakelrÀddningen fanns cirka 400 meter dÀrifrÄn.
Jonas Olofsson tyckte sig höra rop dÄ han vid halvsjutiden gick ut med hunden till hundgÄrden.
Tio grader kallt
Det var tio grader kallt och Jonas hoppade i klÀderna, tog bilen och klev ur vid broÀndan för att lyssna:
- DĂ„ hörde jag rop pĂ„ hjĂ€lp, gick ner till Ă€lven och ropade hallĂ„. Först sĂ„g jag inte Benny men dĂ„ jag kom nĂ€ra lĂ„g han dĂ€r, i fosterstĂ€llning. Han var barfota, utan strumpor. Byxorna hade glidit ner och var stelfrusna och det var öppet i jackan.
Jonas drog Benny genom grÀset och upp till hotellets helikopterplatta, sprang sedan efter bilen och körde honom till vÄrdcentralen.
- Akutpersonalen tog av mig klĂ€derna och masserade mig. Men det var inte lĂ€tt, sĂ„ stelfrusen som jag var, och jackan sprakade av is.
Bennys kroppstemperatur var 33 grader - under 30 grader Àr det kritiskt.
Bara lite feber
Han fördes med ambulans till Kalix dÀr han fick stanna till nÀsta dag; enda komplikationen blev lite feber.
- PĂ„ intensiven sa man att jag mĂ„ste ha starkt hjĂ€rta, vara i god fysisk kondition. Det beror nog pĂ„ att jag gĂ„r mycket, det blir cirka hundra mil pĂ„ sommaren.
Fick inte panik
Redan pÄ mÄndagen var Benny Willberg tillbaks pÄ Konsum dÀr han Àr mejeriansvarig.
- Man fĂ„r vara nöjd med att man lever och inte fick nĂ„gra men. Det Ă€r tack vare Jonas. Ingen skulle ha hört eller sett mig, jag var ju sĂ„ pass svag och glasögonen hade jag tappat i grĂ€set. Men jag mĂ„ste ha ropat högt, jag Ă€r en lugn person och blev inte riktigt i panik.
Till Jonas Olofsson i Överkalix, för att han rĂ€ddade mitt liv nĂ€r jag hade gĂ„tt genom isen nedanför Grand Arctic Hotel den 1 november och sĂ„g till att jag kom under lĂ€karvĂ„rd.
Benny
SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!
LĂ€s mer om
Överkalix