Dante, 4, och Max, 8, är två av de 243 Överkalixbor som ännu inte har hunnit fylla tio år. Pojkarna och deras syster Alva, 10, är en del av ortens framtid och kommer om några år vara föremål för politikernas prat om att kommunen måste vara attraktiv och att ungdomarna behöver lockas att stanna.
När barnens mamma Maria Öjercrantz gick ur skolan lämnade hon Överkalix för att studera. Men när hon bildade familj gick flyttlasset hem igen.
– Jag ville ha lugn och trygghet och närhet till mormor och morfar, säger Maria Öjercrantz.
Tio är senare är hon nöjd med sitt beslut.
– Man behöver inte hundratals affärer eller restauranger. Det viktigaste är att det finns saker för barnen och det tycker jag faktiskt att det finns här. Just att det är så billigt att idrotta och att vi har allt så nära.
Maria Öjercrantz är medveten om Överkalix befolkningsutveckling och konstaterar att de flesta av hennes gamla klasskamrater har flyttat därifrån. Hon tycker inte att det påverkar hennes eget liv på orten negativt – men hon inser att situationen är problematisk för kommunen.
– Jag hoppas att fler ska välja att flytta tillbaka. Som jag själv gjorde, att man är i väg ett tag men väljer att flytta tillbaka. Så länge det finns jobb tror jag absolut att kommunen finns kvar och kan utvecklas.
Finns det något som skulle behöva förändras för att fler ska vilja komma tillbaka?
– Jag tycker nog att kommunen skulle satsa ännu mer på att locka tillbaka dem som flyttar och som kanske har utbildat sig för att komma tillbaka.