Det är ett konkret förslag som ventilerades vid ett symposium i Överkalix på tisdagen.
– Eftersom vi har förbättrat kunskapen om de olika älvarnas bestånd så finns stora förutsättningar för detta. Den stora utmaningen är att få ett bättre rapporteringssystem och ett ökat intresse hos de som fiskar lax och öring att bidra, säger Håkan Carlstrand, utredare vid Hav- och vattenmyndigheten.
Anledningen till att kunskapen om bestånden ökat är de regleringar av yrkesfisket till havs som införts.
– För tio år sedan fångades en stor del av kvoten i nedre delen av Östersjön. Nu fångas den vid kusten och älvmynningarna. Fördelningen av den totala fångsten är att hälften fångas i havet och hälften i älvarna.
Ett 35-tal deltagare från länsstyrelsen, Sveriges lantbruksuniversitet, kommunerna Kalix, Överkalix och Övertorneå, Gränsälvskommissionen, fisketurismföretagare, samt intresseorganisationer för älvarna och kustfisket var representerade vid symposiet, som är en del i myndighetens regeringsuppdrag att utreda lax- och öringförvaltningen.
– Stämningen var väldigt positiv och det är en bra grogrund för att få detta att fungera, säger Carlstrand.
Yrkesfiskarna har framfört kritik mot att man inte får ta del av de ökade stigningarna av lax, exempelvis i Torneälven, eftersom kvoterna på den vilda laxen är så hårt satta. Carlstrand förstår att de vill fiska mer lax utanför till exempel Torne älv.
– Men den största utvecklingsmöjligheten finns i de utbyggda älvarna med odlad lax. Vi ser ett större intresse hos yrkesfiskarna att fiska laxen när den stigit i älven. Fångas den där så ingår den inte i kvoten.