Riskerar ekonomiskt bakslag – på grund av regnandet

Less på regnandet? Det är spannmålsbönderna, vars skördar är hotade. "Varje hektar har kostat mig åtminstone ett par tusen kronor. Och jag brukar ta in ungefär två hundra ton, vilket motsvarar fyra hundra tusen kronor. Det är ungefär en tredjedel av mina totala intäkter", säger Gunnar Liljebäck som har bondgård utanför Överkalix.

”Det är bara att vänta och hoppas det slutar regna”, säger  Gunnar Liljebäck.

”Det är bara att vänta och hoppas det slutar regna”, säger Gunnar Liljebäck.

Foto: Thord Nilsson

Överkalix2017-10-06 05:00

Han har ännu inte kunnat tröska de åttio hektar korn han odlat.

– Normalt sett brukar vi göra det i slutet av augusti eller i början av september. Men det har inte gått i år. Grödan är för blöt. Jag testade tröska några kubik och det var uppemot fyrtio procent vatten i den. Vilket är nästan dubbelt så mycket som det helst ska vara. Men att ta in och torka grödan kostar mycket. Så det är bara att vänta och hoppas det slutar regna, säger Gunnar Liljebäck.

Sedan tillägger han:

– Men börjar det snöa är det kört. Vilket vore synd, för det ser ut att vara en fin skörd.

Han är inte den ende bonden som har problem.

– Min syster har en mjölkgård. Och hon har tröskat allt sitt. Men så vitt jag vet är hon den enda här uppe i Norrbotten som kunnat göra det, säger han.

För Gunnar Liljebäck vore en förlorad skörd ett tungt ekonomiskt bakslag.

– Jag är för gammal för att bli upprörd. Det hjälper ändå inte. Men nog hade det känts, säger han och fortsätter:

– Varje hektar har kostat mig åtminstone ett par tusen kronor. Och jag brukar ta in ungefär två hundra ton, vilket motsvarar fyra hundra tusen kronor. Det är ungefär en tredjedel av mina totala intäkter.

Men enligt honom är det här något man som bonde får räkna med händer ibland.

– Det är lika trist varenda gång det händer. För det är klart man vill ha betalt för allt arbete man har lagt ner. Men vi som håller till här uppe i Norrbotten får nästan räkna med missväxt vart tionde år, säger han.

Han hoppas på kompensation från länsstyrelsen.

– Vi har haft problem med svanar. Det brukar inte vara ett problem eftersom vi brukar ha tagit in skörden när de börjar röra sig från sina häckningsområden. Men i år har det kommit hit ett hundratal som ätit av skörden. Det har gått ett par hektar så här långt. Och man får ju inte jaga dem eftersom de är fridlysta. Utan det enda man kan göra är att klaga hos länsstyrelsen, som kan ge en ersättning. Och de har sagt att de ska skicka hit en besiktningsman, säger Gunnar Liljebäck.

Han tillägger sedan:

– Men vi får väl se hur det blir med det. Jag är ganska luttrad, och tar ingenting för givet längre.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om