Elever ropar och Ă„ker madrass nerför backen pĂ„ Ă kerskolan samtidigt som nĂ„gra smĂ„barn i rosa vĂ€star trampar runt pĂ„ gĂ„rden pĂ„ Ăngens förskola.
Det Àr tÀtt mellan husen i BrÀnna skolomrÄde.
HÀr samsas förskola, grundskola, gymnasiet, vuxenutbildning och SFI tillsammans med simhall, bibliotek och sporthallar.
En av byggnaderna, gamla gymnasiet, Àr i gult tegel. HÀr var det tÀnkt att kommunen skulle bygga ett HVB-hem för ensamkommande flyktingbarn. SÄ blir det inte lÀngre.
GymnasielĂ€raren Gunnar Ăstlund kommer förbi. Han gillar inte det som hĂ€nt.
ââVi pratar om att de som kommer hit inte ska segregeras, de ska integreras. DĂ„ ska de vara hĂ€r, dĂ€r alla andra Ă€r, sĂ€ger han.
LĂRARE. Gunnar Ăstlund tycker att det Ă€r viktigt att eleverna med utlĂ€ndsk bakgrund blir kvar pĂ„ skolomrĂ„det.
Historien om HVB-hemmet startade pÄ ett sammantrÀde 14 december. I paragraf 141 slog en enig kommunstyrelse fast att man skulle bygga om gymnasieskolan till hem för ensamkommande till ett pris av tre miljoner kronor, finansierat med statliga medel.
I Ăverkalix finns tre HVB-hem med totalt 44 ensamkommande barn. Ett av dem, Vargen, ligger i nĂ„gra av campingens stugor, och det ansĂ„g politikerna inte var bra pĂ„ sikt. Campingplatserna behövdes till sĂ€songen. Dessutom bor barnen trĂ„ngt, fyra i varje rum.
Saken var klar, klubban föll â gymnasiet skulle bli nytt boende, med plats för fler ensamkommande, dessutom.
Det var i december. Nu Àr man sjÀlvkritisk.
ââVi hade kunnat föra en dialog. Det hade inte kostat nĂ„got. Men det Ă€r svĂ„rt att bedöma vad som ska bli en stor frĂ„ga, sĂ€ger kommunalrĂ„det Mikael Larsson (V).
GYMNASIET. HÀr, till höger, skulle HVB-hemmet ha byggts. Men ingÄngarna skulle inte som nu ha legat mot skolomrÄdet, utan pÄ andra sidan byggnaden.
Julhelgerna gick, januari kom, och under tiden började synpunkterna komma in: FörÀldrar tyckte det var olÀmpligt med ett hem pÄ skolomrÄdet. I slutet av januari dödades en 22-Ärig kvinna pÄ ett HVB-hem i Mölndal, och det ökade oron, enligt Larsson.
Den styrande alliansen Ăverkalix framtid gick ut med att man skulle ha ett informationsmöte om hemmet 4 februari. Men redan kvĂ€llen innan hade man Ă€ndrat sig. Gymnasieskolan skulle inte byggas om, barnen skulle bli kvar pĂ„ campingen.
ââVi kĂ€nner av de vibbar som finns, sa Mikael Larsson till deltagarna pĂ„ informationsmötet.
Men att stoppa HVB-hemmet frĂ„n att komma in pĂ„ skolomrĂ„det Ă€r inte det enda politiska beslut som förĂ€ndrar lĂ€get för asylsökande i Ăverkalix. PĂ„ mötet uttalade sig Peter Larsson (M), ordförande i barn- och utbildningsnĂ€mnden, om att de cirka 70 eleverna i Svenska för invandrare, SFI, och Svenska introduktion, SI, skulle flyttas frĂ„n omrĂ„det till andra lokaler i kommunens företagsby.
ââMĂ„nga har en trĂ„kig bakgrund och Ă€r traumatiserade. Vi tycker att det Ă€r lĂ€mpligt att de finns i företagsbyn, sa han.
VĂNDNINGEN. HĂ€r Ă€r mötet dĂ„ Mikael Larsson (V) och Peter Larsson (M) förklarar att HVB-hemmet inte lĂ€ngre ska byggas i gamla gymnasiet.
TvÄ veckor efter Peter Larssons uttalande lÄser Sirpa Kosak, SFI-lÀrare, upp dörren till ett klassrum och slÀpper in sina fem elever.
Hon och hennes kollegor Àr inte glada över det Larsson sa.
ââDet var illa. Vi har varit hĂ€r i Ă„tta Ă„r och aldrig haft nĂ„gra problem. Historien talar för framtiden, sĂ€ger hon.
Eleverna sÀtter sig tillrÀtta i bÀnkarna. De tycker om att vara pÄ skolomrÄdet, och Àr inte positiva till en flytt till företagsbyn, dÀr lokalerna Àr mindre.
ââDet hĂ€r Ă€r ett omrĂ„de specialiserat för utbildning. Det Ă€r barn, flyktingar och andra. HĂ€r kan folk lĂ€sa svenska. AtmosfĂ€ren hjĂ€lper, sĂ€ger Maryna Olofsson.
De andra hÄller med.
ââDet Ă€r bra om vi Ă€r hĂ€r i skolomrĂ„det. Man gĂ„r till skolan, inte bara till en lokal, sĂ€ger Ebrima Suwareh.
SFI-KLASS. Eleverna trivs pÄ skolomrÄdet. Lula Gebru, Ebrima Suwareh, Helen Tewelde i bakre raden. Dainora Averkinaite och Maryna Olofsson i den frÀmre.
Protester mot HVB-hem Ă€r inte unika för Ăverkalix. Det sker just nu i Kalix, med GrytnĂ€s herrgĂ„rd, men Ă€ven pĂ„ andra orter i Sverige, som Haninge, dĂ€r ett stormigt möte fick rubriker i flera riksmedier.
SkĂ€len till protesterna varierar. En del bottnar i frĂ€mlingsfientlighet, andra i den sĂ„ kallade NIMBY-effekten, alltsĂ„ âNot in my backyardâ, enkelt översatt âinte pĂ„ min bakgĂ„rdâ.
Den kan uppstÄ runt allt frÄn vindkraftparker till missbruksboenden.
NIMBY innebĂ€r att de som protesterar inte invĂ€nder mot verksamheten i sig ââmen de vill inte ha den hos sig. I Ăverkalix har kritiker ansett att det Ă€r fel att bygga i ett skolomrĂ„de.
ââ MĂ„nga har menat att det spelar ingen roll varifrĂ„n de som bor dĂ€r kommer. Det ska inte finnas ett HVB-hem inom skolomrĂ„det, sĂ€ger Mikael Larsson.
Samtidigt Ă€r det sĂ„ att de ensamkommande barn det handlar om redan finns pĂ„ skolomrĂ„det. Hela dagarna. De gĂ„r i skolan, som alla andra barn i Ăverkalix.
Det dĂ€r tar Mikael Larsson sjĂ€lv upp nĂ€r han sitter pĂ„ kontoret. En teckning hĂ€nger pĂ„ vĂ€ggen. âMod att finna nya vĂ€garâ stĂ„r det pĂ„ den.
ââJag har tĂ€nkt att vad Ă€r man rĂ€dd för? Den tiden era barn Ă€r pĂ„ skolan sĂ„ Ă€r de ensamkommande barnen ocksĂ„ pĂ„ skolan, sĂ€ger Larsson.
Du förstĂ„r inte oron, men vill Ă€ndra beslutet â varför?
ââMan ska kunna lyssna. Man ska inte stĂ„ fast i ett beslut om man fĂ„r en oro.
KOMMUNALRĂ D. Mikael Larsson (V) Ă€r kommunalrĂ„d tillsammans med Sarah Karlsson (C). De gör sin första mandatperiod efter ett lĂ„ngt socialdemokratiskt styre i Ăverkalix.
Ăverkalix framtid bestĂ„r av VĂ€nsterpartiet, Centerpartiet, Moderaterna, Liberalerna och Miljöpartiet. Alliansen, som i valet 2014 bröt ett nĂ€ra 80-Ă„rigt socialdemokratiskt styre, har utlovat lyhördhet och dialog.
ââDet förra styret hade tvĂ„ frĂ„gor som vi vann valet pĂ„. BĂ„da handlade om att man inte lyssnade pĂ„ mĂ€nniskor, sĂ€ger Mikael Larsson.
Det handlade dels om nedlÀggningen av tvÄ demensavdelningar, Tallstigen och Svalan, dels om en ombyggnation av torget, som mÄnga var kritiska mot, men som ÀndÄ blev av.
ââMan ska inte stĂ„ med en tjurs envishet och dunka huvudet i vĂ€ggen om opinionen sĂ€ger nĂ„gonting annat, sĂ€ger Mikael Larsson.
Det Àr i ljuset av detta han vill stÀlla frÄgan om HVB-hemmet och helomvÀndningen. Han anser inte att politikerna vÀjer för frÀmlingsrÀdsla.
ââDet tycker jag inte. Vi vĂ€jer för en oro som förĂ€ldrar kĂ€nner.
KRITISK. Sirpa Kosak, SFI-lĂ€rare i Ăverkalix, tycker att uttalandet frĂ„n BUN:s ordförande var "illa". SFI har funnits pĂ„ omrĂ„det i Ă„tta Ă„r, utan problem, pĂ„pekar hon.
Trots det kĂ€nde sig Ăverkalix framtid manade att lĂ€gga ut ett klargörande pĂ„ alliansens Facebooksida nĂ„gon dag efter informationsmötet.
âVi vill att alla ska förstĂ„ att Ăverkalix Framtid har en liberal och öppen syn pĂ„ invandring, och att vi vĂ€lkomnar alla som söker asyl, kommer som kvotflyktingar eller ensamkommande flyktingbarnâ skrev politikerna.
NSD har tidigare rapporterat att stÀmningen pÄ informationsmötet var pressad. Ingen politiker tog heller debatten nÀr det kom frÀmlingsfientliga utspel.
ââJag tyckte inte det var sĂ„ bland förĂ€ldrarna, men det fanns nĂ„gon mĂ€nniska dĂ€r som hade rent rasistiska pĂ„stĂ„enden. Jag bedömde att det hade blivit en vĂ€ldigt stor diskussion om fel saker. Vi ska inte ha en sĂ„dan diskussion pĂ„ offentliga möten, sĂ€ger Mikael Larsson.
I OPPOSITION. Bengt-Erik Rolfs gillar inte helomvĂ€ndningen. Nu nĂ€r Ăverkalix framtid vill ha HVB-hem pĂ„ campingen pĂ„verkas besöksnĂ€ringen, anser han.
Bengt-Erik Rolfs (S) Ă€r oppositionsledare i Ăverkalix. Han tycker inte att det var rĂ€tt att riva upp beslutet, som var förankrat hos alla partier.
ââEftersom man gjort pĂ„ det hĂ€r sĂ€ttet verkar det finnas nĂ„gon form av frĂ€mlingsrĂ€dsla. De hĂ€r pojkarna finns redan i skolan. Om de redan gör det, varför ska man dĂ„ vara rĂ€dd för dem efter skoltidens slut?
Han fortsÀtter:
ââMan kan inte ena stunden ta ett beslut, sedan hĂ„lla upp fingret för att se hur vinden blĂ„ser, och sĂ„ Ă€ndra sig. DĂ„ kommer man aldrig till skott.