Näringslivschefen i Ylitornio, Markku Norrena, följer gruvutvecklingen i både Sverige och Finland.
– Långa behandlingstider och besvär i tillståndsärenden har saktat in projektet en hel del. Om man jämför Rompas-Rajapalot med till exempel gruvprojektet Norra Kärr i Jönköping så ser man att i Norra Kärr är beslutet att börja gruvdrift relativt nära och i Rompas-Rajapalot försöker Mawson fortfarande få tillstånd till borrningar. Projektet började samma år, säger Markku Norrena.
Markku Norrena hoppas på en gruva.
– En guldgruva skulle ha positiv inverkan på Ylitornios ekonomi och också på den svenska sidan. Projektet har stor geologisk potential. Mawson har hittat ovanligt lovande tecken av eventuell guldmineralisation. Utan att få tillstånd att utföra diamantbergsborrningar på Natura 2000-områden blir det omöjligt att fortsätta meningsfulla malmundersökningar.
Tillståndsprocessen pågår i Finland.
I dagsläget sysselsätter gruvprojektet sex årsarbetare.
– Ett par kommer från Ylitornio. Under fältsäsongen juni till oktober finns det även ett tiotal geologistudenter som sommararbetar. Sen är det förstås en mängd lokala underleverantörer som arbetare med Mawson i olika undersökningsprojekt.
Startar guldgruvan kan de ge flera hundra arbetstillfällen.
– Gruvans inverkan på indirekt sysselsättning är sex till sju gånger antalet direkt anställda.
Hur stor är risken, som du ser det, att företaget även är ute efter att utvinna uran?
– Rompas-Rajapalot är ett klart guldprojekt. Där finns också inkonsekventa halter av uran men inte tillräckligt för självständig produktion. Uran kan bli en biprodukt som fås vid produktion av guld, men inte ekonomiskt betydande, säger Markku Norrena.