Mikael Bergström är bekymrad. Det skogsbruk som i generationer har bedrivits i bygden är nu hotad och den skog som ansetts vara en av Sveriges mest högkvalitativa kan om 30 år kanske inte duga till sågverksindustrin.
– Älgarna betar och förstör så att någon tallföryngring inte existerar här. Jag vet inte vad jag ska göra med min skog, att gallra går inte och jag vågar inte heller avverka för vad ska jag sätta dit istället, jag kan inte plantera bara för att älgarna ska få mat, säger Mikael Bergström.
Byns jaktlag har fått tillstånd till utökad älgjakt, men än så länge har det inte hjälpt.
– Vi sköt 33 älgar i höst i vårt jaktlag, vi hade kunnat skjuta många fler, men vi har gjort vad vi kunnat. Samtidigt hjälper det inte att bara vi skjuter bort, älgarna rör på sig. I Finland har de inte dessa skador och de har en bättre avskjutning.
Mikael Bergstöm skådar ut över skogen som hans pappa planterat för 30 år sedan och han tittar på sönderbetade ungtallar.
– Det här har varit klass ett skog i århundraden, nu känns det hopplöst. Jag tror inte att staten förstår vidden av det här. Om ytterligare 30 år har vi ingenting att leverera till sågverksindustrin, möjligen att det duger som massaved. Det handlar om enorma skador.
Att bereda marken och att plantera tallar kostar omkring 10 000 kronor per hektar. Mikael Bergström berättar och visar hyggen där inte en enda ung tall är orörd, ett av hyggena är på 50 hektar och tillhör Sveaskog.
Nyligen var han på ett möte som hölls av Skogsstyrelsen. De berättade om resultatet av den senaste inventeringen som visar att området är hårt drabbat. På ett år har 22 procent av träden drabbats av nya betesskador.
Förra året berättade NSD om skogsägare som föreslog betesåkrar, att avvara områden i skogen där älgens naturliga föda, sly, björk och asp på växa fritt.
– Det kan bli ett måste, när älgarna har börjat gnaga på gran som här då finns det för lite mat. Det här är inte älgarnas fel, de måste ju få mat. Men om skogsbruket ska finnas kvar måste åtgärder vidtas, säger Mikael Bergström.