Det var i mars 2013 som Skogsstyrelsen förbjöd spridning av hygieniserat och pelleterat avloppsslam inom två skogsområden i Övertorneå kommun som ingår i det så kallade ABCD-projektet. ABCD-projektet går ut på att stimulera skogens upptag av koldioxid genom gödsling och att samtidigt erbjuda företag utsläppsrätter via projektet.
Skogsstyrelsen förbjöd gödslingen då de ansåg att miljökonsekvenserna behöver utvärderas bättre. De anser att det inte går att utesluta att miljö och människors hälsa påverkas negativt av avloppsslammet och de vill förbjuda gödslingen som en försiktighetsåtgärd.
Mark- och miljödomstolen häver förbudet.
– Vi konstaterar att domstolen gör en annan bedömning än vad vi gjort, meddelar Rune Airijoki, distriktschef för Skogsstyrelsen i ett pressmeddelande.
Miljöinspektör Per Lundbäck vid Övertorneå kommun har läst domen.
– Det här visar hur det går till när man samråder om en åtgärd i skogsbruket. Att visa hur effekt och påverkan på naturmiljön av gödsling med rötslampellets skiljer sig från gödsling med konstgödsel är ju knepigt i och med att maskinellt skogsbruk i sig vänder upp och ner på den yta där skörd och föryngring sker, säger Per Lundbäck.
Han konstaterar att miljönämnden inte har tillsynsansvar i skogen och därför sker eventuell tillsyn när skogsbruksåtgärder redan är genomförda och då av exempelvis kontroll av påverkan i vattendrag. Vad gäller ABCD-projektet:
– Jag har bett att få del av det tänkta kontrollerna, kontrollprogrammet, för att kunna bedöma om det är komplett och ge kommentarer från min horisont. Jag har inte fått se något annat än enstaka stapeldiagram på ämnen som rör sig i mark vid något försök. Varken Sveaskog eller SLU har trots påstötningar inte hört av sig om kontrollernas utformning.
Han anser att Skogsstyrelsen har rätt i sina funderingar om att förändringar på grund av gödslingen är viktigt att undersöka.
Nu överväger Skogsstyrelsen att överklaga Mark- och miljödomstolens dom. Den forskning som de lutar sig mot visar att spridning av fosfor kan vara negativ och innebära högre risk vid spridning av slam i skogsmark än jordbruksmark.