I början av år 2009 inleddes ABCD-projektet i Övertorneå. Tanken var att sänkkrediter skulle leda till naturlig gödsling till skogen, som skulle binda mer koldioxid från luften.
Projektet inleddes i samverken med bland andra skogsägare och LKAB som stor aktör.
Nu har LKAB för första gången betalat 300 000 kronor till Sveaskog för åtgärder som gör att skogen binder mer koldioxid.
- Övertorneå har tagit ett unikt initiativ i den globala klimatfrågan, nu skapar vi ett system där markägare säljer sänkkrediter med hjälp av sin skogsskötsel. Det är ett steg i vår strävan att bli ett fossilfritt samhälle, säger Stig Kerttu.
Handelssystem
Tanken är att etablera ett handelssystem för skogliga koldioxidkrediter och förmå skogen att göra klimatarbete.
- Den här modellen skapar incitament för markägare att välja en skogsskötsel som binder in mer koldioxid, säger Olof Johansson, chef för miljö och hållbarhet på Sveaskog i ett pressmeddelande.
Koldioxidkrediter skapar möjligheter för industrin och ökar förutsättningar för ett koldioxidneutralt Sverige år 2050 meddelar Stig Kerttu.
Projektidén har sitt ursprung i eko-kommunen Övertorneås klimattänkande.
- Vi vill ha lokala "flisshejker" i kommunen, på så sätt så stannar pengarna lokalt och skapar lokala arbetstillfällen och det är jätteviktigt, säger Stig Kerttu.
Sedan projektet startade i skogarna kring Övertorneå har åtgärder lett till att skogen beräknas binda 58 300 ton koldioxid extra över en period på 20 år. Tillväxtökningen beräknas till 30 procent mer än medeltillväxten i svenska skogar.
- I nästa vecka ska vi träffa finska aktörer som byggt upp en biomedelsbörs, ett bra system som skapar jobb.
Med i projektet är Sveriges lantbruksuniversitet, LRF Norrbotten, SYVAB och Norrbottens läns landsting, länsstyrelsen i Norrbottens län, LKAB och Övertorneå kommun.