Vid halvårsskiftet ökade invånarantalet med 30 personer i Pajala. Numera bor det 6.069 personer i den vidsträckta kommunen, enligt SCB.
Även arbetslöshetssiffrorna pekar åt rätt håll. I augusti låg arbetslösheten i Pajala under riksgenomsnittet, enligt Arbetsförmedlingen.
Det är en ny verklighet i Tornedalskommunen, som ju under decennier istället förknippats med hög arbetslöshet, ekonomisk nedgång och utflyttning.
Nu känns det emellertid som att Pajala har fått vind i seglen.
När jag träffar Ulrica Hammarström (S), kommunstyrelsens ordförande, som leder en lokal koalition med det egna partiet, Kristdemokraterna och Sjukvårdspartiet, pekar hon på att kompetensförsörjningen är den stora utmaningen just nu.
Det finns stora och växande behov av arbetskraft i både det privata näringslivet och den offentliga sektorn.
"I augusti fanns 87 personer inskrivna hos arbetsförmedlingen i Pajala. Men under de kommande 6-8 åren finns behov att nyanställa 600-800 personer i kommunen", berättar hon.
Vid sidan av denna utmaning finns dessutom Pajalas speciella samhällsstruktur. Vi kan verkligen tala om glesbygd.
"Pajala skiljer sig från andra kommuner eftersom majoriteten av befolkningen bor utanför centralorten. Vi har tre relativt stora byar – Tärendö, Junosuando och Korpilombolo – plus Kangos som har ungefär 200 invånare", säger Hammarström.
Totalt finns 82 byar i kommunen som är 20 mil lång och 10 mil bred. I vissa av byarna finns bara en eller två fastboende.
Många är dessutom äldre, vilket innebär behov av hemtjänst och annan äldreomsorg (och således stora kostnader för kommunen).
Följaktligen har Ulrica Hammarström stora förväntningar på det nya kostnadsutjämningssystemet. Regeringen föreslår en tydligare omfördelning till glesbygdskommunerna.
Förslaget är ännu inte behandlat i riksdagen. Men enligt remissförslaget skulle det innebära ett tillskott på 13 miljoner kr för Pajala.
Till detta ska läggas välfärdsmiljarderna (höjningen av de generella statsbidragen) som betyder ungefär två miljoner kr för kommunen.
Det är så klart välkomna tillskott. Men det räcker inte. Det behövs även insatser för att stärka den statliga servicen i Pajala, liksom många andra glesbygdskommuner.
Under en följd av år har Pajala upplevt en kraftig nedmontering av den statliga närvaron. Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och Skatteverket har ingen personal på plats. Arbetsförmedlingen är på väg i samma riktning.
"Det påverkar medborgarnas känsla av hur mycket de får tillbaka av sina skattepengar och deras samhörighet med samhället", konstaterar Hammarström som efterlyser bättre statlig närvaro.
Ett minimikrav är att Pajala – på samma sätt som till exempel Jokkmokk och Överkalix – får tillgång till ett statligt servicekontor.
De statliga servicekontoren innebär inte så många jobb. Men de innebär att människor i alla fall kan få viss hjälp och vägledning med deklarationsblanketter, föräldrapenning, pensionsutbetalningar och andra ärenden.
Samtidigt är den typen av samhällsservice en förutsättning för att arbetsmarknaden Pajala ska kunna fortsätta växa och utvecklas. Även företagare och entreprenörer är beroende av offentlig support och uppställning.
Kort sagt: Saker och ting hänger ihop.
Framtiden i Pajala bygger först och främst på den lokala kraften. Men eldsjälarna i näringsliv, politik, föreningar och andra delar av lokalsamhället behöver också uppbackningen från regering, riksdag och statliga myndigheter.
Som kommunalråd kan Ulrica Hammarström göra en del men inte allt.