Tre mil norr om centrala Pajala, intill sjön med samma namn, ligger byn Käymäjärvi. Runt omkring breder skogar och berg ut sig. En utsikt som kan se helt annorlunda ut om bara några år. Kring byn planerar nämligen Vattenfall att bygga 30 stycken 250 meter höga, vindkraftverk – som närmast en kilometer från bebyggelsen. Men under sista året har motståndet växt.
– Blir parken av vet vi inte vad vi ska göra, om vi överhuvudtaget kan bo kvar. Ljudet, ljuset, utsikten blir en katastrof, säger Tobias Wiggefors som så sent som i våras flyttade tillbaka till barndomsbyn med sin fru och deras åtta barn.
Oron delar han med närmsta grannen Anette Wiggefors och Ingela Martikkala, boende i Luleå men med rötterna i byn.
– Man hade ju hört om parken i flera år och tänkt att det blir väl ett eller två vindkraftsverk. Men när jag såg Vattenfalls karta blev allt verkligare. Blir planerna av omringas hela byn, säger Anette som flyttade tillbaka till barndomstrakterna när hon fick jobb åt gruvbolaget Kaunis Iron och från början hade tänkt renovera båda huset och pörtet på gården – men nu har skrinlagt hela projektet.
Trion tror att en vindkraftspark skulle lägga en ”död hand” över byn – vilket de ser som särskilt allvarligt i en tid när en gruvexpansion planeras och det skriks efter mer arbetskraft och boenden.
– Vi vet att en barnfamilj som var på väg att bygga en stuga här backade när de hörde om planerna, säger Ingela.
Hon och de övriga upplever vidare att den bild som ges av vindkraften i mångt och mycket inte stämmer.
– Ljudet från snurrorna jämförs ofta helt felaktigt med levande stadsljud, säger Anette och berättar att hon satte sig i bilen i vintras och åkte till byn Kulmungi där en av de två vindkraftsparker som redan finns i Pajala är belägen:
– Det var som att få en käftsmäll.
– Vindkraftsbolagen vill ge sken av att parkerna blir till nytta för området. Men det är ju bara att se på de parker som finns här. I dem jobbar en handfull som är skrivna och skattar i Pajala, säger Ingela.
Trion oroar sig också för hur turism, natur och fågelliv ska drabbas.
För att lyfta de här frågorna startade därför Ingela och sex andra i juni aktionsgruppen Tornedalens Framtid. Gruppen har sedan dess skickat ut material till Pajalas invånare och samlat in namnunderskrifter mot vindkraftsplanerna – drygt hundra från personer med koppling till byn och omkring 600 på en digital lista för alla. I oktober ska beslut tas om kommunen ska säga ja till mer vindkraft eller inte. Ingen från trion tycker att Vattensfalls minskning av antalet planerade vindkraftverk förändrar något.
– De blir bara större och tar mer plats. Men byn blir ju likafullt omringad, säger Ingela.
Ett stort problem i beslutsprocessen är enligt henne att vindkraftsbolagen allra först vänder sig till skogs-, mark- och renägarna. Och att avtal om ersättningar är skrivna innan kommunerna ska besluta:
– Här finns en obalans redan från start som påverkar hela processen.
I Käymäjärvi finns totalt 26 invånare.
Hur ställer sig byborna överlag?
–En majoritet är nog för en vindkraftspark. Men känslan är att flera börjat ändra sig. De som är positiva menar att arbetstillfällena är bra för bygden och att vindelen behövs, säger Anette Wiggefors.
Ska inte alla dra sitt strå till stacken?
– Absolut. Pajala har ju också redan två vindkraftsparker. Men vi tycker att det är bättre om de förläggs till industriområden, inte levande byar, säger Ingela Martikkala.