- Jag funderade på att gå i Luleå redan tidigare, men nu blir det så. Det känns som att det inte finns någon framtid i Pajala. Hade även kunnat bli Kiruna men jag känner till Luleå bättre och så har jag en kompis som också valt Luleå, säger Linn Niemi.
- Har sökt Kiruna i första hand men i andra hand har jag sökt handels-programmet i Pajala så det kan hända att jag stannar, säger Anna Töyrä, bänkkompis med Linn.
Läraren Lars-Gunnar Forsberg som undervisar på högstadiet, tror att det finns flera skäl till varför så många ungdomar söker sig till andra orter.
- För det första så finns inte alla program som de vill gå här. Detta trots att jag tycker att utbudet är ganska bra. Men många vill även härifrån, här känner alla alla och många uttrycker att de vill bli mer anonyma.
- I praktiken blir det så att kommunen betalar för två gymnasieskolor.
- Väldigt oroande. En bygd utan ungdomar är förfärligt tragiskt. Dessutom kostar det mycket i interkommunala avgifter, säger hon.
Perttu har ingen färsk siffra på vad varje elev som söker sig till annan ort, kostar kommunen.
- Men tidigare år låg snittet på 105000 kronor per elev plus inackorderingstillägget som nu ligger på 1 360 kronor per månad.
Då är det ganska lätt att räkna ut vad 40 elever kostar. Totalt rör det sig, för Pajalas del, om cirka fem miljoner kronor per år.
<_TextFråga>Varför är det så här?
- Finns säkert flera anledningar. En är att ungdomar vill frigöra sig från föräldrarna. De vill pröva sina vingar. En annan är att det är många som vill läsa praktiska program och vi har inte så många sådana än. Men vi hoppas att samarbetet med Lapplands gymnasium kan ge nya möjligheter. Vi försöker också anpassa utbildningarna till kommande gruvdrift genom att utöka platserna på industriprogrammet. Vi erbjuder också program med inriktning mot turism.
I dag erbjuder Laestadiusgymnasiet nio program.
- Extra kul var det när två elever från Luleå ringde och frågade om de fick gå här i Pajala. Jag bad dem fråga om kommunen går med på detta, säger Elisabeth Perttu.