"Jag ska ansvara för Bolidens hela prospekteringsverksamhet. Så det blir ju jättespännande", säger Åsa Allan om nya jobbet.
Ute skiner februarisolen. Inne i kontorsbyggnaden på gruvområdet i Kaunisvaara har Åsa Allans arbetsvecka precis avslutats. Den näst sista. Från och med 1 mars blir hon nämligen ny prospekteringsdirektör åt det betydligt större gruvbolaget Boliden – något som varit klart sedan januari men fram tills nu hållits internt.
Vad ska du göra på nya jobbet?
– Jag ska ansvara för Bolidens hela prospekteringsverksamhet. Så det blir ju jättespännande. Prospektering och geologi är där jag har mina rötter. Och att få jobba med andra malmer än järnmalm känns jättekul. Sedan är ju Boliden ett större företag med flera gruvor i flera länder. Så det blir en utmanande roll.
Samtidigt sticker Åsa Allan inte under stolen med att det är speciellt att lämna något hon varit med att starta upp. Redan på Northlands tid arbetade hon som geolog och planeringschef i Kaunisvaara. Efter konkursen då det nya bolaget bildats 2018 var hon sedan den första att anställas.
– Det lär vara första och sista gången man har anställningsnummer ett. Så lite vemodigt är det ju. Samtidigt finns ju alla minnen och människor kvar, säger Åsa, i grunden filosofie doktor i malmgeologi.
Ett så kallat koxprov tas i Kaunis Irons regi.
Åsa Allan tror att det blir ännu en gruva, i Sahavaara. Men när vet hon inte
Företagets framtid?
– Jag tror ju och hoppas att det ska gå bra. Sedan är det svårt att förutsäga om allt flyter på galant eller om det blir något avbrott i produktionen. Men jag är ganska säker på att Sahavaara kommer igång.
Så sent som i fredags väntades Mark- och miljööverdomstolens ödesdom kring om gruvan får fortsatt och utökat miljötillstånd, eller om man går på rennäringens och miljövännernas linje och river upp fjolårets dom.
Men den sköts upp…
– Ja, och det kändes ju jättesurt. Jag hade hoppats få bocka av det där. Men när domen kommer i april kommer jag nog sitta vid datorn och vänta.
Stor glädje var det när Kaunis Iron fått sitt utökade gruvtillstånd i december 2022. Men sedan överklagades domen. På bilden VD:n Klas Dagertun, vice VD Åsa Allan och Pajalas dåvarande kommunalråd Ulrica Hammarström.
Ditt eget avskedsbesked blev känt i samma veva som Kanis Irons varsel. Spelade det in?
– Jo, men det gjorde det väl. Mycket av det jag har jobbat med är ju prospektering och utvecklingsprojekt, och i ett svårt läge är det förstås det långsiktiga man först drar ned på. Så då kände jag att det kanske var rätt tid att gå vidare.
Men du ombads aldrig att sluta?
– Nej, så var det inte. Det var helt och hållet mitt eget beslut.
Efter pandemi och oroligheter i världen byttes gruvans tillväxt ut till dumpade malmpriser, ökade kostnader och röda siffror.
Något i backspegeln som du ser borde ha gjorts annorlunda?
– Oj, vilken svår fråga. Men utifrån den information, kunskap och prognoser vi haft tycker jag nog att vi har tagit de beslut vi kunnat. Jag ser inte att vi vuxit för fort eller slösat med pengarna. Sedan är det olyckligt att så mycket hände samtidigt: urspårningen på malmbanan och oroligheterna i Mellanöstern som gjorde att malmen inte längre kunde transporteras via Suezkanalen.
Åsa Allan , då platschef för Kaunis Iron, samtalar med landsbygsminister Sven-Erik Bucht under invigningen av gruvan 2018.
Anders Sundström, styrelseordförande i Kaunis Iron talar under invigningen av gruvan 2018.
Åsa Allan talar vid invigningen av gruvan 2018.
Starkaste minnet?
– Det var nog när vi startade upp verksamheten igen och sprängde första salvan i juli 2018. Det var 35 grader varmt, vi hade storbildsskärm och flera hundra personer hade samlats på soltorget i Pajala. För att kyla gästernas vatten körde vi till Rönnbäcks Fisk och hämtade is, och jag minns att det bara rann när den smälte. Men sedan är det ju människorna och det lokala engagemanget man kommer ihåg.
Åsa tillägger att det inte är småpotatis att starta upp en komplex gruvverksamhet. Och att hon ofta har förundrats över hur väl allt har fungerat.
Mycket har hunnit hända sedan Northland recources drev gruvan i Pajala, och sedan gick i konkurs.
Mycket har hunnit hända sedan Northland recources drev gruvan i Pajala, och sedan gick i konkurs.
Mest dramatiskt genom åren?
– Återkallelsemålet, då Naturvårdsverket begärde att tillståndet från Northlands tid skulle dras tillbaka, var ju väldigt ovanligt. Det är nog en av de saker jag kommer att titta tillbaka på när jag har fått pension och tänka ”vad märkligt det var”.
Du själv hade mycket fokus på dig då. Hur jobbigt var det egentligen?
– Jättejobbigt. Inte bara för att det tog så oerhört mycket tid, energi och pengar utan även för att det skapade en sådan osäkerhet för kommunen. Själva var vi mitt i att bygga upp en verksamhet och visste inte ”kommer vi att ha ett tillstånd i morgon”.
Hösten 2021. Mark- och miljöldomstolen har kommit till Pajala och förhandlingar hålls om Kaunis Iron få behålla sitt miljötillstånd.
Mycket folk lockades till domstolsförhandlingarna i Pajala Folkets hus 2021.
Åsa Allan, vice vd för Kaunis Iron, under domstolsförhandlingarna 2021.
I sitt nya jobb blir en del av Åsas ansvar att se till att en god dialog hålls med markägare. Hennes stationering blir på kontoret i Boliden.
Nyligen sa Kiruna nej till en ny grafitgruva i Vittangi, varpå regeringen ingrep och i praktiken gav gruvbolaget Talga klartecken.
Vad tänker du om det?
Åsa svarar att undersökningar överlag visar på ett starkt stöd för gruvverksamhet. Men att hon under de en-två senaste åren märkt att frågan väckts kring vad lokalsamhällena egentligen får tillbaka vid areella etableringar som kan ta stora ytor i anspråk, påverka miljön och det visuella.
– Utan arbetsbrist räcker det kanske inte bara med arbetstillfällen. Så den frågan kommer den här regeringen eller nästa att behöva hantera.
Än så länge planerar Åsa Allan att bo kvar med sin familj i den snart 100-åriga lärarbostaden i byn Erkheikki.
Blir du och familjen kvar i Pajala?
– Jo, min man jobbar ju fortfarande i gruvan i Kaunisvaara och dottern går gymnasiet här. Så i nuläget har vi inga flyttplaner. Däremot är jag beredd på att det blir mycket resande, säger Åsa.
Hon räknar upp att Boliden förutom Aitik och i Bolidenområden har gruvor i Kevitsa i Finland och på Irland. Innan jul blev det också offentligt att bolaget tar över Lundin Minings zinkgruva och en gruva i Portugal.
Till sist, NSD har tidigare skrivit om att Kaunis Irons VD-lön varit mycket högre än vice VD-lönen.
Får du revansch nu?
Åsa Allans svar kommer blixtsnabbt:
– Jag säger som tidigare, att jag kommer att ha en marknadsmässig lön utifrån den roll jag har.