Här vill Niska ha en bro

PAJALA. En väl fungerande infrastruktur är oerhört viktig för en framtida gruvindustri. Därför pågår ett intensivt arbete med att komma framåt i den processen och det är bråttom.- Jag skulle vilja påstå att det är nödvändigt med tanke på att det här är verksamhet som ska pågå i 30-40 år, minst, säger kommunalrådet Bengt Niska, s.

Fotograf:

Fotograf:

Foto:

Pajala2007-10-12 00:00
Med tanke på att gruvbrytningen planeras komma igång om ganska precis två år så förstår alla initierade att det brinner i knutarna. Därför är infrastrukturen "prio ett" för kommunalrådet som arbetar hårt på olika fronter. I första hand gäller det behovet av en förbättrad transportinfrastruktur som är mest kostnadskrävande och tar längst tid att genomföra.

TUNGA TRANSPORTER

Inledningsvis planeras utvinning i Tapiluvuoma med höga malmkvaliteter som passar bra för tillverkning av "fines", det vill säga en mald malmprodukt. Denna malm kanske kommer transporteras med lastbil till Kolari och där lastas på järnväg för vidare transport till exempelvis Brahestad (Rahe) för vidare förädling. Fyndigheten i Sahavaara är inte lika ren och väntas förädlas till pellets på plats, vilket innebär att ett pelletsverk byggs och då kommer Tapiluvomas malm rimligen förädlas i detta pelletsverk också.

Malmtransporter är mycket tunga och därför är det rimligt att transporterna på land sker med järnväg även om det till en början kommer transporteras malm från Tapiluvuoma på landsväg. Det beror helt enkelt på infrastrukturen. En infrastruktur som kommunalrådet Bengt Niska fortast möjligt vill göra någonting åt.

- Jag skulle se det som oerhört märkligt om man inte ger de bästa förutsättningarna för företaget med tanke på att vi pratar om en verksamhet som ska pågå under så lång tid. Dessutom är det en järnväg som bara blir femton kilometer lång, säger Niska.

"Jättesvårt"

På finska sidan går en järnvägsförbindelse Torneå - Kolari - Äkäsjokisuu, som ligger vid Muonioälvens finska strand, med Huuki och Aareavaara som närliggande byar på svenska sidan. Det är också vid Huuki som Bengt Niska vill ha en kombinerad järnvägs- och landsvägsbro. Här tycker han att staten måste vara med, men även privata intressen.

- Jättesvårt att säga vad det kostar, men säg att det ligger på mellan en halv och en miljard kronor. Det ska sättas i relation till de tio miljarder som företaget satsar. Sen får man vara öppen för olika finansieringar som exempelvis väg- och broavgifter. Jag är säker på att det kommer ge avkastning, säger kommunalrådet.

UTSKEPPNING

Aktuella utskeppningshamnar är antingen via finska hamnar eller via malmhamnen i Luleå. Dock bedöms det i dagsläget som att det erfordras fartyg större än tolv meters djupgående och Luleå uppges idag ha 11,9 meter.

Till en början uppskattas malmvolymerna generera 70 lastade 40-tons lastbilar per dag och ungefär 170 lastbilar per dag vid full produktion. 200-330 tågsätt bedöms fordras vid en produktion av en miljon ton per år, det vill säga ungefär ett tåg per dag. Vid full produktion behöver betydligt större volymer transporteras.

Utöver vägar och järnvägar behöver mobilnätet förstärkas. Täckningen är dålig.

- På många ställen måste man upp på berget för att höras, säger Bengt Niska

Däremot är han glad över att den förlängda landningsbanan på flygplatsen snart invigs.

- Den kommer vara till stor nytta, säger Niska som hoppas att en ny järnväg med bro också kan invigas inom de närmaste åren.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om