Olyckan inträffade vid 23-tiden den 26 februari, efter väg 395 vid Masugnsbyn.
Den fullastade malmbilen med släp var på väg till omlastningsplatsen i Svappavaara när föraren tappade kontrollen över ekipaget.
Malmbilen åkte tvärs över mötande körfält och plöjde en bra bit in i terrängen, fram till skogskanten. Hade malmbilen fått möte vid tillfället hade en mycket allvarlig olycka sannolikt inträffat.
NSD har skrivit om olyckan vid ett flertal tillfällen.
Tidigt hade vi uppgifter om att väglaget på sträckan var mycket halt, och att Trafikverket var ute med en lastbil och sandade vid tidpunkten för olyckan. Enligt NSD:s källor hade malmbilen kört om sandbilen strax innan olyckan inträffade, men det dementerade Kaunis Iron på en direkt fråga.
– Malmbilen har passerat lastbilen. Som jag förstår så stod sandbilen stilla vid tillfället. Den hade parkerat i en parkeringsficka, sade Nils-Johan Haraldsson i början av mars.
Men när NSD begär ut den anmälan till Arbetsmiljöverket som dotterbolaget Kaunis Iron logistik skickat in framgår det att så inte var fallet:
"Gör en omkörning, gasar på lite för att komma upp i hastighet inför en backe. Blir kast på en gång, bilen kör över på fel sida av vägen. Kraftig duns när ekipaget åker över diket och blir stående på hjulen", skriver Kaunis Iron.
Nils-Johan Haraldsson bekräftar att det är så olyckan gått till.
– Vi får ta tillbaka det vi sade tidigare. Vår första bedömning efter händelsen grundade sig på den information som fanns tillgänglig vid tillfället. Några dagar senare kunde vi även analysera mer data från fordonets dashcam. Den visade att den framförvarande fordonet saktade in, blinkade och höll ut till höger – ett tydligt tecken på att det var säkert att passera. Malmbilen genomförde då en omkörning i låg hastighet.
Hur kunde ni gå ut med felaktiga uppgifter?
– Felaktiga? Ja, det felaktiga är väl då att lastbilen inte stod stilla i parkeringsfickan. Samtidigt är det som anges i anmälan till Arbetsmiljöverket väldigt kortfattat. Det kunde varit bättre förklarat och utvecklat från vår sida, då hade man förstått bättre.
Anmälan till Arbetsmiljöverket är lämnad in samma datum som NSD:s artikel skrevs och intervjun med dig gjordes. Rimligtvis hade ni informationen då?
– Att följa upp vad som hänt görs på flera olika sätt och det kan ta flera dagar innan vi har hela bilden klar. Vi samlar in uppgifter från flera håll – från förare, andra medarbetare, fordonsdata och ibland även externa aktörer. Det är inte alltid hela bilden är tydlig direkt, särskilt i samband med olyckor.
Men ni har väl pratat med er chaufför? Han kan väl inte ha uppfattat att lastbilen stod stilla i en parkeringsficka om han körde om den?
– Ja vi har självklart pratat med vår chaufför. Det är viktigt för oss att förstå hela händelseförloppet. Det har tyvärr framkommit att den första uppgiften om att lastbilen stod i en parkeringsficka inte stämmer. Samtidigt visar vår genomgång att olyckan inträffar en stund efter omkörningen vilket vi också rapporterat.
Men det är väl ändå i samma sekvens, annars skulle ni ju inte ha med det i anmälan?
– Det stämmer att i en längre sekvens så har sandbilen passerats, men att avåkningen sker senare.
Du sade tidigare att du förutsätter att Kaunis Irons förare sätter säkerheten först. Är det här ett lämpligt agerande av en chaufför för ett ekipage som väger 90 ton?
– Våra förare ska alltid sätta säkerheten först. Det är ingen skillnad i det här fallet. Chauffören gjorde i detta fall bedömningen att det var säkert att köra om.
Är föraren kvar i tjänst?
–Vi kommenterar inte enskilda medarbetare på grund av den personliga integriteten.