Hans Djurberg, hållbarhetschef på Kaunis Iron, beskriver domen som positiv och glädjande för gruvbolaget, för Pajala och för hela Tornedalen.
– Den är ett viktigt steg mot en långsiktig gruvbrytning i området.
Men mark- och miljööversdomstolens dom gick inte helt på gruvbolagets linje. Kaunis Iron ville ha ett så kallat verkställighetsförordnade vilket inneburit att bolaget kunnat påbörja arbetet med det nya dagbrottet trots att domen inte vunnit laga kraft.
MÖD menade dock att verksamheten i Palotieva och Sahavaara innebär stora och oåterkalleliga ingrepp i miljön och därmed vägde inte bolagets intresse av omedelbar verkställighet tyngre än intressen som talade mot tillståndet.
– Det är ju bekymrande och lite av smolket i glädjebägaren. Det medför en påverkan på vår tidplan och det medför en överhängande risk att vi inte hinner med allt förberedande arbete innan malmen i Tapuli tar slut, säger Hans Djurberg.
För Tapuli ligger planen fast och det innebär att upp mot 40-talet tjänster försvinner i samband med att brytningen går in en fas där mindre gråberg och mer malm ska brytas.
Domen kan nu överklagas till Högsta Domstolen som måste lämna prövningstillstånd. Kaunis Iron hoppas att domen vinner laga kraft innan 2025 är slut.
Gabna sameby var en av parterna som överklagat domen, främst med hänvisning till att malmtransporterna mellan Kaunisvaara och Svappavaara skär av deras tillgång till betesmarker. Gabna ville att transporterna skulle stoppas under sju månader av året, något som MÖD inte ansåg förenligt med tillståndet.
– Det är ingen som vågar vara där nere med renarna. De rör sig ju i flock och blir en flock påkörd så är det förödande både för samebyn och för de enskilda renägarna, säger Lars-Marcus Kuhumunen, ordförande i Gabna.
Det nu givna tillståndet ger Kaunis Iron rätt att köra 160-340 lastbilstransporter per dygn. Det kan översättas till att en ny transport påbörjas var åttonde minut, om transportera fördelas jämt över dygnet.
När det gäller Gabnas kritik mot malmtransporterna, så hoppas Hans Djurberg på fortsatt dialog.
– Först och främst respekterar vi deras syn på saken. Vi vill gärna fortsätta dialog och samverkan med samebyarna i området, som det vi utvecklat med Sattajärvi och Muonio samebyar. Vi har haft försök till inledande dialog med Gabna och det är något vi gärna fortsätter med, säger Hans Djurberg.