På grund av de långa avstånden
i Pajala kommun jobbar politikerna hårt för att behålla skolorna
i byarna. De räknar nämligen med fortsatt tillväxt och ökat elevantal framöver.
Stort engagemang
I och med det hoppas man kunna behålla de mindre skolorna. Om skolorna centraliseras blir det långt för barnen att ta sig till skolan, dessutom blir det större klasser.
Ett annat recept på framgången är den höga lärartätheten.
- Vi har i snitt en lärare på tio elever, säger Gun-Britt Kangas, rektor för Junosuando och Tärendö centralskolor.
Leif Rönnbäck menar att Pajalaskolorna har duktiga lärare som brinner för sitt jobb men han understryker också att föräldraengagemanget spelar en viktig roll. De små enheterna bidrar till en familjär känsla där skolan är viktig för alla.
Vill bli ännu bättre
Han tycker att utmärkelsen "Bästa skolkommun" är hedrande men det är inte det viktigaste.
- Det viktigaste är att eleverna mår bra och känner sig trygga. Vi vill utveckla våra skolor och bli ännu bättre. Nu siktar vi på en pallplats till nästa år, säger Leif Rönnbäck med glimten i ögat.
Flera av de norrbottniska kommunerna finner vi högt upp på listan. Bland annat finns Luleå och Övertorneå på femte respektive sjätte plats. Jokkmokk hamnar på den mindre smickrande 204:e platsen och rankas därmed som sämst i Norrbotten.
Arvidsjaur tappar
Arvidsjaur rankades förra året som nummer ett i Sverige. Men i år har de halkat ner till en 84:e plats.
- Det är givetvis tråkigt att vi kommit så långt ner på listan när vi legat i topp så länge. Nu är det en politikerfråga. Vi på golvet jobbar häcken av oss, men nu när organisationen slimmas år efter år så räcker vi till slut inte till, säger Ulrik Bylander, Lärarförbundet
i Arvidsjaur.