Kanske bidrog det otroligt vackra vädret, kanske bidrog det utvidgade programmet.
Veteran
Arrangörerna satsade i år även på barnen; barnridning och trollkarlen John Trix lockade den yngre publiken.Men nyheter till trots; själva symbolen för Römppäviikko finns förstås kvar...
Bastun hade eldats sedan sex på morgonen och bakom detta arbete stod som vanligt Bengt Huru, som också såg till att hettan tilltog.
Herrarnas tävling lockade fyra män till start och det var Tore Nilsson från Gällivare som uthärdade längst - 23 minuter - i den 79-gradiga värmen.
Samuel Svarvare från Erkhekki är veteran i sammanhanget, han gav frikostigt tips om bastubadandets konst och möjligen bidrog det till att han fick se sig slagen i år.
Damernas tävling brukar vara en lustig historia med många fräcka damer och mycket skratt.
I år kom Ann-Kristin Hahne ensam till start och konstaterade att hennes chanser att vinna aldrig varit större, trots detta saknade hon kompisarna från tidigare år.
Kvinnobussning
Apropå tidigare år.Bertil Isaksson berättade om bakgrunden till Römppäviikko och de kontroversiella kvinnobussningarna som hade sin förebild i en liten by i Pyreneerna.
Han var på den tiden ordförande i fritids- och kulturnämnden i kommunen.
- Det var ett helt seriöst förslag från min sida. Vi hade ett stort kvinnounderskott i Pajala och det var ett problem som ledde till andra problem. Dessutom ville vi skapa uppmärksamhet kring arrangemanget. Vi gjorde samma sak många år senare då vi arrangerade strippkurser, sade Bertil Isaksson som inte fick stå oemotsagd då, år 1987.
Radiointervju
Lördagens publik fick ta del av en radiointervju från den tiden, strax innan festen blev verklighet för första gången.Dåvarande kommunstyrelseledamoten Berta Törnsen opponerade sig mot att kommunen skulle ingripa i ungkarlarnas problematik:
"I alla tider har karlarna själva sökt sina kvinnor. Jag vet inte en enda kommun i hela landet som har gjort så här, det är löjeväckande att Pajala kommun ska göra det!"
En debatt, som enligt arrangörerna förhoppningsvis skulle mynna i ett vänskapligt handslag, var planerad i lördags men Berta Törnsen dök inte upp till den.
RÖMPPÄ VAR TECKNET
Bertil Isaksson medger att det var jobbigt emellanåt, att han hade Lars-Olov Snell vid sin sida då underlättade.En bibelforskare från Zimbabwe skickade ett brev där han skrev att Römppäviikko var tecknet på att de sista dagarna - innan jorden skulle utplånas - var nära.
Men det fanns fler kritiker på närmare håll.
- Bernt Sturk som var kommunalråd på den tiden förlikade sig aldrig med tanken på kvinnobussningarna, han var mycket förgrymmad och sade åt mig "nu är det slut med din politiska karriär pojke, du kommer inte att få igenom ett enda förslag i kommunstyrelsen".
Arrangörerna hade dagen till ära lagt fram 20 år gamla NSD och NK för att visa på bevakningen av de uppmärksammade kvinnobussningarna.
Svarta rubriker
Stora, svarta rubriker ropade ut "Här handlar allt om kvinnobussen", "Martin och Nils fick första dansen" och "Många tjejer bokade av i sista stund - få kvinnor kom".Den sistnämnda stämmer inte, avslöjar Bertil Isaksson, många kvinnor hoppade av bussen i Korpilombolo för att slippa möta massmediauppbådet som väntade i Pajala.
Det må vara kvinnobussningarna som gav Römppäviikko en riktig skjuts då, för 20 år sedan.
Faktum är att festligheterna, om än inte med samma kraft men dock lever vidare långt sedan de upphört.
Sibylla Niemi, som också var med från starten, kanske har förklaringen.
- Den ursprungliga iden var att göra något av vår egen kultur, att lyfta fram och synliggöra den, och det tycker jag verkligen att Römppäviikko har lyckats med.