Stor manifestation för gruvan

Pajalaborna gick man ur huse i manifestationen för fortsatt gruvbrytning i Kaunisvaara.

SAMLING. Stora delar av fotbollsplanen fylldes av människor i alla åldrar. Även representanter från grannkommunerna var på plats.

SAMLING. Stora delar av fotbollsplanen fylldes av människor i alla åldrar. Även representanter från grannkommunerna var på plats.

Foto: K-L Sundqvist

PAJALA2014-10-30 20:55

Drygt 1 000 personer mötte upp på den av Pajala utveckling AB (Puab) initierade manifestationen för att rädda gruvan i Kaunisvaara.

Människomassan samlades på fotbollsplanen på Rian för att sedan tåga till Soltorget där en scen byggts upp för alla talare.

Bland dem i tåget var familjen Mia Lahti, 26, och Thomas Fors, 29, med barnen Leo, 6, och Mia, 3.

– Jag är uppsagd från 13 december, säger Mia som flyttade tillbaka till Pajala när gruvan startade.

– Jag har bott i Piteå och Luleå. Blir det ingen fortsatt gruvbrytning så kan det bli svårt att bo kvar.

Den uppfattningen delar hon med många.

Tidigare kommunalrådet, Bengt Niska, som av Puab utsetts till talesperson i försöken att rädda gruvdriften, var förste talare.

Samtidigt som han började sitt anförande ringde det i kyrkklockorna.

– När kyrkklockorna ringer känner människor en stor frustration. Samma sak hände för exakt hundra sedan, år 1914 när ett krig var förestående. Nu är det inte krig, men människor känner en mycket stor oro inför den utveckling som kan komma, sa Niska och påminde om vad som skedde innan gruvan.

– Då var det en 55-årig tillbakagång på i princip alla fronter, men i och med gruvstarten fick människor levnadstro. Företag startades, människor flyttade hit, barnafödandet ökade och befolkningen blev yngre.

Bengt Niska sade vidare att det finns ”goda samarbetslöningar i det gruvkluster som Norrbotten är”.

– Här spelar LKAB en central roll. Men det handlar varken om allmosor och bidrag.

Niska påminde också om tidigare gruvkriser där bland andra staten gått in.

– Är inget unikt att det behövs samarbete mellan gruvor i kristider. LKAB var illa ute på 1980-talet och så sent som i slutet av 1990-talet höjdes röster om att lägga ned Boliden som då var i kris. Bolaget var bara timmar från konkurs när staten gick in som garant, sa Niska som en signal till ”länets och landets beslutsfattare”.

Från IF Metall mötte bland andra avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä och Tomas Nilsson upp.

– Vi kommer göra vad vi kan för att rädda gruvan. Staten har ansvar över vad som händer i Sverige. Inte minst om folk blir arbetslösa. Det vore en gigantisk kapitalförstörning om den här gruvan lägg ned, sa Säikkälä.

– Det handlar om kött och blod. En nedläggning vore ett hårt slag för hela regionen, sa Nilsson.

Tillträdande kommunalrådet Harry Rantakyrö, S, var imponerad över den stora uppslutningen.

– Det här borde skicka en signal ner till Rosenbad, sa han.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om