Som mest har det varit drygt 700 flyktingar i Pajala kommun. Det har skapat många jobb, både direkt och indirekt. Vilket varit oerhört betydelsefullt efter att gruvan gick i konkurs. Här fanns också många lediga lokaler väl anpassade för flyktingar.
Men nu avvecklas boenden allt eftersom och i dag finns drygt 400 flyktingar kvar. Det kan låta mycket, men minskningen på 300 flyktingar märks tydligt i Pajala kommun. En som drabbas direkt är Katarina Alvros, 49, som jobbat i receptionen på boendet Gruvbo.
– Jag gör min sista arbetsdag på torsdag. Jättetråkigt att det blivit så här, säger hon när vi går omkring i de så gott som tomma lokalerna.
Hon vet inte vad hon ska göra nu.
– Det första blir att uppsöka arbetsförmedlingen. Jag måste ju hitta ett jobb.
Katarina Alvros är ensamstående med två barn på elva respektive sju år.
– Det kan bli så att jag måste flytta. Men det är inte lätt med två barn som dessutom nyss har börjat skolan igen efter sommarlovet.
Katarina Alvros berättar att hon var på väg att flytta redan innan hon fick det här jobbet.
– Då tänkte jag på Luleå. Nu vet jag inte vart det blir annat än där det finns jobb.
Ägare till Gruvbo är Lars-Erik Holmbom i Boden genom företaget Norrlands guldklimp.
– Jag har jobbat och slagits med Migrationsverket om att behålla Gruvbo. Men de har inte lyssnat. Vi har ett avvecklingsavtal som går ut den 20 september och det fullföljs nu.
Holmbom säger att han investerat hundratusentals kronor i ventilation, brandlarm, diskutrustning, med mera i Gruvbo.
– Jag vet inte vad ägarna ska göra med lokalerna
.
Erik Mella, näringslivsstrateg på Pajala kommun:
– Det är en tråkig utveckling som vi ser. Givetvis också för asylsökande som hunnit rota sig. En del har också barn i skolan och de är med i fritidsaktiviteter.
Kommunalrådet Harry Rantakyrö (S) är inte nådig i kritiken mot Migrationsverket.
– Samtidigt som staten går ut och säger att de ska utlokalisera statliga jobb så gör Migrationsverket så här. Det är ju tvärtemot intentionerna. Enbart stängningen av Gruvbo gör tiotalet personer arbetslösa och det slår hårt mot vår lilla kommun.
Kommunalrådet ifrågasätter om kommunerna söderut kan ta hand om flyktingarna på samma sätt som i Pajala.
– Finns det bostäder? I Piteå exempelvis kan de bara vara på vintern. Här kan vi ta hand om dem året runt och de får en bra skolgång. Det är också lättare att komma in i samhället på en mindre ort.
Han har också uppvaktat regeringsföreträdare i frågan.