Förr var igelkottar en ganska sällsynt syn i Norrbotten. Men Naturskyddsföreningens igelkottsinventering visar att antalet igelkottar nu ökar kraftigt – speciellt i Piteå.
Det var inte konstigt att Allis Stolt inte trodde på sin make Roland när han 2009 kom in i huset där de nyss flyttat in och berättade att han sett en igelkott.
– Han kom in, lite småblodig, efter att ha stått på öronen i ett dike. Vår samojed hade dragit omkull honom när den fick syn på en igelkott. Jag trodde han svamlade, för jag hade bott i området tidigare och aldrig sett någon igelkott.
Men makarna Stolt la ut en tallrik uppblött hundmat och det dröjde inte länge innan igelkottarna kom traskandes.
Nu har de matat igelkottar på Djupviken ända sedan 2009. Först på sin tomt, men efter att måsarna blivit för närgångna flyttade de "igelkottsrestaurangen" in till en liten dunge i skogen bakom huset.
– Nu ser vi inte till dem lika mycket, mest när de kommer och går, säger Allis Stolt.
För ett par år sedan var det "rekord" när paret hade 25 stamgäster som kom och gick vid hundmatsbuffén. I år är det cirka 15-20 igelkottar som kommer i omgångar och låter sig väl smaka av maten.
– Vi har matat dem sedan slutet av april i år och de har redan ätit upp två hundmatssäckar à 14 kilo. Nu är vi inne på tredje säcken, säger Allis Stolt och skrattar.