Jakt pÄ taggiga skönheter

Diskussionerna om de olika rosornas egenskaper blir detaljerade pĂ„ TrĂ€dgĂ„rdsförsöksstationen i Öjebyn.- Vi vill bygga upp en gen-bank av livskraftiga rosor, sĂ€ger Lars-Åke Gustavsson, projektledare för rosinventeringen.

Mikael Ågrens son Elias, tvĂ„ Ă„r, luktar pĂ„ den ros som kallas "Allan Carlssons gula" i brist pĂ„ officiellt namn.   FOTO: Carl BrĂ€nnström

Mikael Ågrens son Elias, tvĂ„ Ă„r, luktar pĂ„ den ros som kallas "Allan Carlssons gula" i brist pĂ„ officiellt namn. FOTO: Carl BrĂ€nnström

Foto: Carl BrÀnnström

PITEÅ2008-07-21 06:00
MĂ„nga av Ă€ldre tiders rosor Ă€r bĂ€ttre anpassade till Sveriges klimat och mer livskraftiga Ă€n de modernt framodlade sorterna. Det Ă€r för att inventera och bevara dessa som det statliga initiativet Rosuppropet kommit till Öjebyn under helgen.
Projektledaren Lars-Åke Gustavsson och entusiasten Mikael Ågren Ă€r inbegripna i en djup diskussion om en okĂ€nd gul ros.
- Min ros kommer frĂ„n byn Norrledige i Ångermanland. DĂ€r vĂ€xte min farmor upp. Hon mindes rosen Ă€nda frĂ„n sin barndom. Om hon hade levt i dag skulle hon ha varit 90 Ă„r, sĂ€ger Mikael Ågren.
Historien viktig
Han har med sig en kvist frÄn sin egen planta. Den liknar en annan gul ros pÄ försöksstationen och mÀnnen försöker komma fram till om det Àr samma art.
- Det kĂ€nns viktigt att ha en historia bakom rosen, speciellt för mig som bor sĂ„ lĂ„ngt ifrĂ„n min slĂ€kts trakter, sĂ€ger Ågren.
Lars-Åke Gustavsson sĂ€ger att den genomsnittliga mĂ€nniskan som kommer in till en rosinventering Ă€r en dam som Ă€r 60-90 Ă„r.
- Men vi mĂ€rker att allt fler yngre mĂ€nniskor börjat se rosorna som ett levande familjearv. Man grĂ€ver inte upp gĂ„rden och sĂ€tter dit en swimmingpool, utan tillvaratar det gamla. Mikael representerar vĂ€l ett annat sĂ€tt att leva.
Det finns flera skÀl till att man börjat inventera gamla rossorter.
- De hĂ€r rosorna har stĂ„tt emot kalla vintrar och angrepp i kanske flera hundra Ă„r, utan hjĂ€lp av mĂ€nniskan. I framtiden kan deras livskraftiga gener behövas för att skapa nya rosor, sĂ€ger Gustavsson.
Han jÀmför med spannmÄlen, dÀr de multinationella bolagens lönsamma vetesorter sprids över hela vÀrlden pÄ bekostnad av de inhemska.
- De kan vara lönsamma pĂ„ kort sikt, men visar sig i lĂ€ngden inte lika tĂ„liga som de inhemska sorterna. RĂ€tt som det Ă€r kommer ett angrepp och förstör en hel skörd.
Resultera i genbank
Arbetet ska resultera i en genbank med 200-400 livskraftiga rosor. Man kommer Àven att försöka Äterinföra en del av dessa i handeln.
- Rosor Ă€r en viktig del av vĂ„rt kulturarv och berör mĂ€nniskor pĂ„ ett djupt sĂ€tt. Det kan man se bĂ„de i litteratur- och konsthistorien, sĂ€ger Lars-Åke Gustavsson.
SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!
LĂ€s mer om