Susan Sprogøe-Jakobsen var kallad som vittne för att bland annat höras om vad som orsakade Vatchareeya Bangsuans död. Rättsläkaren hävdade att det var det våldet med ett knivliknande föremål som dödade henne.
Två stickskador på vänstra bröstkorgen varav ett av dem gick in i hjärtat. På ryggen hittades nio skador av betydelse, två av dem gick in i vardera lungan.
– Sammantaget är sticket i hjärtat dödligt i sig. Huggen i lungorna är potentiellt dödliga men behöver inte vara det, sade Susan Sprogøe-Jakobsen.
Pressade rättsläkaren
Hon kunde också säga att kvinnan varit död en tid när den upptäcktes, men det går inte att exakt tidsbestämma när Vatchareeya Bangsuan avled.
Kammaråklagare Ulrika Schönbeck pressade rättsläkaren på hur länge Vatchareeya Bangsuan levde efter knivvåldet. Skadan på hjärtat var endast åtta millimeter varför blodutträdet måste ha gått långsamt. Andemeningen i åklagarens fråga var hur lång dödskamp målsägaren fått uppleva.
– Det har inte gått snabbt utan troligen har det varit ett utdraget förlopp, men jag kan inte ge någon exakt tid.
Mer än näsblod
När NSD frågade Susan Sprogøe-Jakobsen efter onsdagens förhandling om Vatchareeya Bangsuan kunde ha levt i minuter eller timmar efter knivvåldet säger Susan Sprogøe-Jakobsen:
– Det går att leva ett tag men tvinga mig inte att säga exakt tid.
Kriminaltekniker David Lindblom gjorde också ett starkt intryck på rätten.
Mycket av hans sakkunnigeutlåtande gick åt till undersökningen av blodfyndet i 22-åringens bil. På frågan hur mycket blod det hittades i bilen sade Lindblom:
– Mer än om du blöder näsblod men mindre om du nyss fått benen avlägsnade.
På torsdag inleds rättegången med sakkunnigförhör med rättsentomolog Anders Lindström samt polismannen och hundföraren Ulf Lundström.
Därefter ska Vatchareeya Bangsuans föräldrar höras och dagen avslutas med förhör av den 22-årige mordmisstänkte.