Krossad ruta efter polisingripandet pÄ Hamnplan, en mÄnad före mordet pÄ Andreas YlipÀÀ. (Arkivbild)
Glassplittret flyger över insatspoliserna nÀr basebolltrÀt trÀffar rutan i entrédörren. Poliserna tvingas backa undan. Mannen vevar med slagtrÀt och slÄr det i en av polisbilarna som stÄr parkerad utanför porten pÄ Hamnplan.
â Skjut mig dĂ„! skriker han mot de bevĂ€pnade poliserna.
NÄgra minuter senare lyckas de gripa mannen, som tidigare pÄ eftermiddagen slagit sönder sin lÀgenhet, kastat ut ett bord genom fönstret och knivhotat tvÄ poliser. Han anhÄlls men slÀpps tvÄ dagar senare. En mÄnad innan mordet pÄ Sundsgatan.
Redan som tonÄring missbrukade Clyde Hansson, tidigare Krille, droger och alkohol. Som 18-Äring dömdes han till skyddstillsyn för misshandel och stöld. Ett drygt Är senare, sommaren 2010, slog han sönder dörren till en lÀgenhet i SkellefteÄ och gick lös pÄ inredningen med basebolltrÀ. Domen för grov skadegörelse blev skyddstillsyn och skadestÄnd.
Den sönderyxade dörren i Ăjebyn. En man och en kvinna som lĂ„g i soffan och tittade pĂ„ film fick fly ut genom fönstret nĂ€r Clyde Hansson stormade lĂ€genheten.
I april 2013 yxade han sönder en lĂ€genhetsdörr i Ăjebyn, gick in och slog sönder saker i lĂ€genheten dĂ€r tvĂ„ personer fick fly ut genom fönstret.
I förhör uppgav Clyde Hansson att han tror att det var den vĂ€nstra luvan han bar nĂ€r han yxade sönder lĂ€genhetsdörren i Ăjebyn.
I maj 2013 fick en man fly ut i trapphuset efter ett brÄk pÄ en fest. Hansson kom ikapp och misshandlade mannen som kurade ihop sig och försökte skydda sig med hÀnderna. I oktober samma Är deltog Clyde Hansson, tillsammans med bland annat Rasmus Enmark, i en grov misshandel av tvÄ mÀn pÄ Nygatan i PiteÄ.
Skador efter den grova misshandeln pÄ Nygatan.
I november 2013 fĂ€lldes Hansson vid LuleĂ„ tingsrĂ€tt för hemfridsbrott, skadegörelse, misshandel och grov misshandel. I frivĂ„rdens utredning bedömdes Hansson ha alkoholberoende och en socialt oordnad tillvaro. I stĂ€llet för fĂ€ngelse dömdes han till skyddstillsyn och vĂ„rd i sex mĂ„nader vid Alfa i Ăjebyn, med elva mĂ„naders efterbehandling. Vid tumultet pĂ„ Hamnplan hade han just avslutat behandlingen.
Klockan Àr omkring sex, den ödesdigra lördagskvÀllen den 1 november 2014. Pizzan Àr uppÀten och Andreas YlipÀÀ fÄr skjuts av sina förÀldrar frÄn Hortlax in till stan. Med sig i bilen har han tvÄ systempÄsar med öl och ett gott humör. Sedan ett halvÄr jobbar Andreas pÄ I19 i Boden och har hittills bott pÄ logement. I dagarna har förÀldrarna hjÀlpt till med flytten till en efterlÀngtad egen lÀgenhet. De slÀpper av honom till en kompis 40-Ärsfest i centrala PiteÄ, dÀr ett tiotal bekanta har en trevlig kvÀll tillsammans. Vid 23-tiden drar nÄgra av festdeltagarna vidare till restaurang Lemon tree vid Sundsgatan.
Sista bilden som togs av Andreas YlipÀÀ. Mustaschen tvinnad med ett sÀrskilt vax, som vid alla festliga tillfÀllen.
Andreas YlipÀÀ dansar och har trevligt men blir under kvÀllen vÀldigt berusad. NÀr sÀllskapet lÀmnar restaurangen för att gÄ och Àta pÄ Big boy, blir YlipÀÀ kvar. En stund senare blir han avvisad pÄ grund av berusning.
â Han blev inte arg eller sĂ„. Det var en vĂ€ldigt snĂ€ll och trevlig kille som jag upplevde det, minns Mikael Johansson som arbetade som ordningsvakt pĂ„ Lemon tree.
Omkring 20 minuter senare avvisas Clyde Hansson och Rasmus Enmark frÄn samma restaurang.
â Jag fick en kĂ€nsla av att de skulle bli aggressiva mot oss (ordningsvakter red:s anm.) men de gjorde inget utan gick ivĂ€g, sĂ€ger Mikael Johansson.
Hörnet vid gamla telegrafhuset vid Sundsgatan. (Arkivbild)
Klockan har nu med rÄge passerat midnatt. Det Àr nÄgon plusgrad i luften och snöblandat regn. Mikael hör entrévÀrden sÀga att det verkar ligga en ryggsÀck bland lönnlöven i det mörka hörnet vid gamla telegrafhuset. Ett sÀllskap som stannat vid platsen ropar att det Àr en person. Ordningsvakterna rusar dit och förstÄr först inte alls vad som hÀnt.
â Eftersom vi hade avvisat honom pĂ„ grund av fylla tĂ€nkte vi att dĂ„ har han kanske dĂ€ckat. Det var vĂ„r första tanke. Vi sĂ„g inga tecken pĂ„ brott, sĂ€ger Mikael Johansson.
Han lyser upp med ficklampan och ser blod pÄ fasaden. Tanken Àr dÄ att Andreas YlipÀÀ ramlat och slagit i huvudet. NÀr vakterna drar fram honom i ljuset för att kunna hjÀlpa, ser de det stora skÀrsÄret.
â Vi förstod ju att det var ... Jag stod och lyste sĂ„ att de skulle kunna fĂ„ fram honom. DĂ„ sĂ„g jag blodet. Jag jagar i vanliga fall, sĂ„ jag förstod att det var kört nĂ€r jag sĂ„g blodmĂ€ngden pĂ„ backen, minns Mikael Johansson, som Ă€ndĂ„ gjorde sitt bĂ€sta med hjĂ€rt- och lungrĂ€ddning.
Han inser att det rör sig om ett mord.
â Det syntes direkt att nĂ„gon skurit halsen av honom och att det var avsiktligt, sĂ€ger Mikael Johansson.
Hanssons byxor som beslagtogs i lÀgenheten under mordnatten, med blod vid och i höger ficka.
Clyde Hansson och Rasmus Enmark greps nÄgra timmar senare, med Andreas YlipÀÀs blod pÄ klÀderna. Bland bevisningen fanns ocksÄ ett röstmeddelande, som Enmark rÄkat skicka till sin mamma under mordnatten, dÀr mÀnnen pratar om att de skurit halsen av nÄgon.
Mordvapnet.
Enligt den rĂ€ttspsykiatriska utredningen var Clyde Hansson inte allvarligt psykiskt störd vid tidpunkten för mordet. DĂ€remot uppvisade han en âpersonlighetsstruktur med ett dysfunktionellt mönster av sjĂ€lvcentrering, bristande empatisk förmĂ„ga, oförmĂ„ga till genuint ansvarstagande och ett antisocialt beteendeâ.
Enligt den rÀttspsykiatriska utredningen var Clyde Hansson inte allvarligt psykiskt störd vid tidpunkten för mordet. (Arkivbild)
LuleÄ tingsrÀtt dömde Clyde Hansson och Rasmus Enmark till 14 Ärs fÀngelse för medhjÀlp till mord, dÄ det inte gÄtt att reda ut exakt vem som gjort vad. HovrÀtten Àndrade rubriceringen till mord och dömde bÄda mÀnnen till 18 Ärs fÀngelse. Clyde Hansson överklagade till Högsta domstolen, dÀr han yrkade pÄ frikÀnnande eller strafflindring.
My Hedström, byrÄchef vid RiksÄklagaren.
My Hedström företrÀdde RiksÄklagaren vid huvudförhandlingen. NÀr PiteÄ-Tidningen ringer upp minns hon mÄlet vÀl. Det som skulle komma att utgöra ett unikt kapitel i svensk rÀttshistoria, började med en lagÀndring 2014. Straffen för mord skulle skÀrpas. Praxis Àndrades i landets tings- och hovrÀtter. Men i en dom i februari 2016 underkÀnde Högsta domstolen den nya lagtexten och dömde i stÀllet enligt tidigare praxis.
Inför Clyde Hanssons mÄl yrkade RiksÄklagaren pÄ att mÄlet skulle avgöras av alla 16 justitierÄd i Högsta domstolen i stÀllet för, som vanligt, fem.
Inför Clyde Hanssons mĂ„l yrkade RiksĂ„klagaren pĂ„ ett sĂ„ kallat plenum â att mĂ„let skulle avgöras av alla 16 justitierĂ„d i Högsta domstolen.
â Vi tyckte att de skulle ha tagit det hĂ€r med alla ledamöterna nĂ€rvarande. Man kan inte underkĂ€nna en lagstiftning pĂ„ det sĂ€tt som Högsta domstolen gjorde, sĂ€ger My Hedström, byrĂ„chef vid RiksĂ„klagaren.
NÄgot plenum blev det inte. I stÀllet avgjordes mÄlet pÄ sedvanligt sÀtt. En majoritet av justitierÄden underkÀnde Àven denna gÄng den nya lagtexten. Clyde Hanssons fÀngelsestraff sÀnktes till 15 Är. Enligt RiksÄklagaren borde straffet ha blivit betydligt hÄrdare.
â Vi tyckte att den nya lagstiftningen skulle gĂ€lla, att det skulle faststĂ€llas 18 Ă„rs fĂ€ngelse, sĂ€ger My Hedström.
Trots en lagÀndring sÄ dömde justitierÄden i Högsta domstolen enligt tidigare praxis i mÄlet mot Clyde Hansson. Sedan dess har lagen förtydligats och ny praxis gÀller.
Efter domen mot Clyde Hansson Àndrades lagtexten och tanken om skÀrpta straff fick genomslag Àven i Högsta domstolen. Sommaren 2021 sökte Rasmus Enmark resning i Högsta domstolen. Ansökan avslogs. Enmarks fÀngelsestraff pÄ 18 Är stÄr dÀrmed fast.
Clyde Hansson och Rasmus Enmark under rÀttegÄngen vid LuleÄ tingsrÀtt. (Arkivbild)
Under tiden i hÀktet i LuleÄ hade Clyde Hansson slagit sönder sin cell och hotat personal. Han flyttades till andra hÀkten och slutligen till sÀkerhetshÀktet i Sollentuna dÀr han, enligt KriminalvÄrdens uppgifter, slogs med andra intagna och upptrÀdde hotfullt mot personalen.
SÀkerhetshÀktet i Sollentuna.
Han fördes till riksmottagningen i Kumla. DÀr placerades han i isolering efter att ha misshandlat och jagat personal. Riksmottagningen, som utreder vilka villkor som ska gÀlla under fÀngelsetiden, beslutade att Clyde Hansson mÄste placeras i en anstalt av högsta sÀkerhetsklass.
Klass 1-anstalten Saltvik utanför HÀrnösand.
NĂ€r det definitiva placeringsbeslutet tas den 19 september 2016, har Clyde Hansson redan suttit pĂ„ högsĂ€kerhetsanstalten Saltvik i knappt tvĂ„ veckor. Han har hunnit sitta isolerad, efter slagsmĂ„l med en annan intagen. I februari 2017 hamnar han pĂ„ nytt i isoleringscell, i nĂ€stan en vecka, efter ett slagsmĂ„l. âAv inspelat material framgĂ„r det tydligt att Hansson Ă€r den som gĂ„r fram till den andre intagne och med knuten nĂ€ve slĂ„r ett flertal slag mot dennes huvudâ, skriver KriminalvĂ„rden i sin rapport.
PT har gÄtt igenom hundratals rapporter och beslut om bland annat misskötsamhet och placering i avskildhet.
En mĂ„nad senare förs Hansson Ă„ter till isoleringen efter att, tillsammans med en medintagen, ha slagit knytnĂ€vsslag i ansiktet pĂ„ en annan intern. Den hĂ€r gĂ„ngen slĂ€pps han aldrig ut, utan Saltvik begĂ€r att Hansson ska omplaceras. âKrille Hansson har tidigare omplacerats inom anstalten efter att ha varit inblandad i vĂ„ldsincidenter, varför en inre differentiering inte Ă€r möjligâ, skriver KriminalvĂ„rden.
Utsikt frĂ„n NorrtĂ€ljeanstalten. I december 2019 begĂ€rde anstalten omplacering av Clyde Hansson: "Anstalten anser att man uttömt sina möjligheter till att motivera honom pĂ„ ett sĂ„dant sĂ€tt att den onda cirkel han befinner sig i brytsâ.
Clyde Hansson hamnar pĂ„ NorrtĂ€ljeanstalten. I december 2019 begĂ€r anstalten att Hansson ska omplaceras. NorrtĂ€ljeanstalten konstaterar att man âtrots ett flertal försök till motiverande samtal inte lyckats motivera Krille Hansson till nĂ„gon proaktiv aktivitet överhuvudtaget. Han deltar inte i sysselsĂ€ttningen och vĂ€grar konstant att lĂ€mna urinprov. Anstalten anser att man uttömt sina möjligheter till att motivera honom pĂ„ ett sĂ„dant sĂ€tt att den onda cirkel han befinner sig i bryts.â
MÄnga av Hanssons varningar gÀller vÀgran att lÀmna urinprov.
Clyde Hansson motsÀtter sig en omplacering. I en skrivelse berÀttar han om den maktlöshet han kÀnner inför att vara sÄ lÄngt ifrÄn sina anhöriga och inte kunna stötta dem. Det har gjort att han exempelvis inte orkat gÄ och lÀmna urinprov, menar Hansson. Han skriver att han deltagit i vissa behandlingsprogram i KriminalvÄrdens regi och att han har skött förtroendejobb inom stÀd och kök. Hansson skriver ocksÄ att han sedan nÄgra veckor tillbaka har en flickvÀn som varit stöttande och gjort honom mer motiverad till förÀndring.
HÀllbyanstalten utanför Eskilstuna
I januari 2019 anlÀnder Cyde Hansson till HÀllby, anstalten som sommaren 2021 ska hamna i rampljuset i samband med ett gisslandrama. I bagaget har Hansson ett 70-tal varningar för bland annat arbetsvÀgran, rökningsrelaterad misskötsamhet, vÀgran att lÀmna urinprov, innehav av otillÄtna föremÄl, olÀmpligt upptrÀdande, vÄld och hot. Efter drygt tre Är pÄ HÀllby, i början av maj 2022, har antalet varningar ökat till över 240.
â Det Ă€r vĂ€ldigt, vĂ€ldigt, vĂ€ldigt mycket, sĂ€ger anstaltschefen Peter Kjellin med eftertryck.
Peter Kjellin, chef för HÀllbyanstalten.
Chefen för HÀllbyanstalten har brÄda dagar. Anstalten Àr överbelagd och fem avdelningar har delats upp till nio, dÄ det blir allt vanligare att personer frÄn olika nÀtverk mÄste hÄllas Ätskilda. Pusslet blir allt svÄrare att fÄ ihop, men anstaltschefen Àr vid gott mod nÀr PT ringer upp. Vi pratar om vardagen pÄ anstalten och om olika konsekvenser av misskötsamhet.
Vilka sanktioner kan ni ta till mot klienter som inte sköter sig?
â Det beror pĂ„ vad du missköter dig med. NĂ€r vi bedömer att det Ă€r tillrĂ€ckligt allvarligt â vĂ„ld eller hot mot medintagen eller personal, dĂ„ hamnar du i avskildhet (isolering red:s anm), sĂ€ger Peter Kjellin som berĂ€ttar att allt hot och vĂ„ld ocksĂ„ polisanmĂ€ls.
En intagen som inte sköter sig kan placeras i avskildhet, Àven kallat isolering.
Sedan Clyde Hansson kom till HÀllby har han placerats i isolering vid ett 30-tal tillfÀllen. Ofta handlar det om oroligheter i kollektivet som gör att personer behöver hÄllas avskilda. Det handlar ocksÄ om vÄldsincidenter.
â Om nĂ„got hĂ€nder pĂ„ en avdelning sĂ„ kan vi avskilja samtliga intagna för att utreda vad det Ă€r som har skett, förklarar Peter Kjellin.
Alla intagna Àr skyldiga att delta i nÄgon typ av sysselsÀttning, exempelvis studier.
De flesta av Clyde Hanssons varningar, 138 stycken, gĂ€ller sysselsĂ€ttningsvĂ€gran. Peter Kjellin berĂ€ttar att alla intagna Ă€r skyldiga att delta i nĂ„gon typ av sysselsĂ€ttning under dagarna â praktiskt arbete eller studier. Lönen Ă€r 13 kronor i timmen. Den som vĂ€grar sysselsĂ€ttning fĂ„r heller ingen lön.
Hansson har ocksÄ fÄtt mÄnga varningar för rökningsrelaterad misskötsamhet och innehav av otillÄtna föremÄl.
â Du fĂ„r inte röka pĂ„ bostadsavdelningen. För dem som röker förvarar personalen cigaretterna, sĂ„ fĂ„r de komma och hĂ€mta dem nĂ€r de ska ut pĂ„ promenaden, sĂ€ger Peter Kjellin.
Rökning Àr endast tillÄtet en gÄng per dag, under den en timme lÄnga utevistelsen.
Promenaden Àr en timme per dag. PÄ rastgÄrden finns en tÀndare monterad. Egna Àr förbjudna. Trots det har Clyde Hansson flera gÄnger ertappats med att röka inomhus. Han har ocksÄ, gÄng pÄ gÄng, vÀgrat att lÀmna drogprov. Enligt Peter Kjellin Àr det inte ovanligt att intagna vÀgrar att lÀmna urinprov.
â Samtidigt vill ganska mĂ„nga intagna ha obevakade besök. DĂ„ mĂ„ste de lĂ€mna urinprov för att visa att de Ă€r drogfria. Det vanliga Ă€r att man lĂ€mnar urinprov, sedan finns det vissa intagna som av princip inte lĂ€mnar, sĂ€ger Peter Kjellin.
Clyde Hansson har tilldelats varningar för vÄld eller hot mot medintagna eller personal.
Sju av Hanssons varningar gÀller vÄld eller hot mot medintagna eller personal. Ett tiotal handlar om olÀmpligt upptrÀdande. Enligt ett av besluten kallar Hansson personal för "den dÀr jÀvla fittan". Personalen pÄminner om att han ska tÀnka pÄ hur han uttrycker sig, varpÄ han svarar "det skiter jag i, skriv en till rapport".
Man fÄr uppfattningen att han verkligen inte bryr sig?
â Ska jag vara Ă€rlig sĂ„ Ă€r vi ju vĂ€ldigt lagstyrda. Vi kan inte lĂ€gga sanktioner annat Ă€n vad lagen medger, sĂ€ger Peter Kjellin.
Trots lagstiftningens begrÀnsningar, ser Peter Kjellin ingen större vits med utökade sanktionsmöjligheter mot interner som missköter sig.
â De Ă€r inte jĂ€ttemĂ„nga, men de klienter som konsekvent missköter sig, det Ă€r individer dĂ€r sanktioner sĂ€llan fungerar enligt min erfarenhet. Det blir ju konsekvenser genom att: arbetsvĂ€grar du sĂ„ fĂ„r du ingen lön, missköter du dig pĂ„ andra sĂ€tt sĂ„ kan du hamna i avskildhet. Det Ă€r ganska vanligt att intagna sĂ„ smĂ„ningom förĂ€ndrar sitt beteende, men det finns ett litet fĂ„tal som skiter i allt. Dem nĂ„r vi inte till, sĂ€ger Peter Kjellin.
Peter Kjellin, anstaltschef pÄ HÀllby.
Enligt svensk praxis slÀpps fÀngelsedömda villkorligt nÀr de avtjÀnat tvÄ tredjedelar av straffet. Den som missköter sig under fÀngelsetiden kan tilldelas en varning, vilket i sin tur kan skjuta upp tidpunkten för den villkorliga frigivningen. Enligt Peter Kjellin Àr det den yttersta konsekvensen för intagna som inte sköter sig.
â De kommer att sitta lĂ€ngre tid i fĂ€ngelse innan de kommer ut i frihet.
I Sverige finns sju klass 1-anstalter: Hall, HÀllby, Kumla, NorrtÀlje, Salberga, Saltvik och Tidaholm. Av dem som slÀpptes villkorligt frÄn dessa anstalter 2021, hade ungefÀr en tredjedel fÄtt sin frigivning uppskjuten. Snittet var 40 dagar.
Av de 800 interner som slÀpptes villkorligt frÄn landets högsÀkerhetsanstalter 2021, hade 258 fÄtt sin frigivning uppskjuten. I snitt hade internerna fÄtt frigivningen uppskjuten med 40 dagar. Tidpunkten för villkorlig frigivning kan i teorin skjutas upp till hela strafflÀngden.
â Jag tror inte att det spelar nĂ„gon roll, just nĂ€r det gĂ€ller misskötsamheten. Det handlar mer om riskbedömningen som görs i samband med straffutmĂ€tningen. Det Ă€r ju domstolen som dömer, sĂ€ger Peter Kjellin.
I mitten av juni var Clyde Hansson uppe i 266 varningar för misskötsamhet.
Inom KriminalvÄrden pratar man om att bryta den negativa cirkeln. Vad hÀnder om ni inte lyckats bryta den under fÀngelsetiden?
â DĂ„ kommer den intagne att gĂ„ ut nĂ€r han villkorligt friges. SĂ„ Ă€r det. Vi har ingen rĂ€tt att hĂ„lla kvar nĂ„gon mer Ă€n om han har fĂ„tt uppskjuten villkorlig frigivning.
Den hÀr klienten Àr kÀnd hÀr i PiteÄ och det finns en oro inför att han ska slÀppas. Finns anledning att kÀnna oro?
â Jag kan inte prata mer Ă€n rent generellt men det Ă€r ju, som jag beskriver, lagstiftningen som styr oss. NĂ€r den intagne friges villkorligt sĂ„ kommer man fortsatt att ha en kontroll genom frivĂ„rden. Sedan informeras alltid polismyndigheten dĂ€r den intagne friges, sĂ€ger Peter Kjellin.
NÀr nÄgon friges villkorligt sÄ informeras polismyndigheten i personens hemomrÄde. I Clyde Hanssons fall, PiteÄ. (Arkivbild)
Clyde Hanssons tidigaste dag för villkorlig frigivning har flyttats fram frÄn oktober 2024 till den 1 mars 2025, efter att han dömts till ytterligare sex mÄnaders fÀngelse för vÄld mot tjÀnsteman pÄ Kumla.
Rasmus Enmark har suttit tre Är pÄ Kumla, dÀr han rapporteras ha skött sig övervÀgande vÀl och deltagit i flera behandlingsprogram.
Rasmus Enmark slÀpps tidigast i februari 2027. Enmark placerades först pÄ Hall, dÀr skötsamheten rapporteras ha varit övervÀgande god. Sommaren 2017 flyttades han till Kumla dÀr han skötte sig vÀl och deltog i flera behandlingsprogram. I april 2020 omplacerades han till Saltvik, av sÀkerhetsskÀl. Ett Är senare omplacerades han av "konstellations- och sÀkerhetsskÀl" till anstalten Salberga. Han har fÄtt totalt ett tiotal varningar.
PiteÄ-Tidningen har sökt Clyde Hansson.