Ett av de projekt som skarpt kritiseras är Norrbotniabanan, skriver Piteåtidningen.
Konjunkturrådet hävdar i sin rapport att politikers beslut fattas på bristfälliga underlag, och slår fast att många projekt har för höga investeringskostnader i förhållande till vilken samhällsnytta de gör. Kostnaderna underskattas och nyttan överskattas, menar SNS konjunkturråd.
Marie Börjesson, docent vid Centrum för Transportstudier på Kungliga tekniska högskolan, är en av de som ligger bakom rapporten.
– Botniabanan är ett exempel på det. Den har inte blivit så bra som det förutspåddes och samma sak kommer att ske med Norrbotniabanan, säger hon till PT.
Även projekt som Hallandsåsen, Västlänken och höghastighetsbanorna mellan storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö sågas.
Gusten Granström, vd för Norrbotniabanan, håller inte med om resonemanget.
– Man måste vidga tänket. Infrastruktur är vägar, järnvägar, hamnar men också utbildning, forskning, arbetsmarknad. Det är kombinationen av det som är samhällsnyttan. Norrbotniabanans 27 mil är inte isolerat lönsam men satt i ett större sammanhållet perspektiv där Sverige och Europa ingår så är det en annan sak. EU har förstått vikten av att täppa till det här 27 mil långa hålet i transportnätet, säger Granström till PT.
Konjunkturrådet föreslår att en oberoende expertkommitté ska införas, bland annat för att granska kalkyler.
SNS står för Studieförbundet näringsliv och samhälle.