Vänsterpartisten som trivs bäst i köket

Det är helt okej att komma hem till Nina Berggård för att göra intervjun och samtidigt spela in Politikern för 24 Norrbotten.
Nina Berggård har inget emot att visa upp sitt radhushem, familjens dörr är öppet för de flesta. Just nu är Nina föräldraledig med sitt tredje barn, som hon har tillsammans med maken Glenn. Sedan tidigare har hon två döttrar från sitt första äktenskap.
&tempmargin;Skilsmässan är inget du vill prata om, men kan du i alla fall ge kort ge en bild av hur du lever i och med den ombildade familjen?
- Vi har barnen varannan vecka och det funkar bra. Inte så att vi äter middagar ihop, men vi träffas ju på skolavslutningar och sånt.
&tempmargin;Politisk pratar du däremot gärna om skilsmässor ur en femininisk synvinkel.
- Ja, kvinnor måste ha råd att skilja sig. Än idag har ju kvinnor lägre lön än män, och det för samma arbete, säger hon med eftertryck.
Hade hon en vecka kvar att leva och skulle ha möjlighet att uträtta något inom politiken skulle det vara huvudfrågan. Lika lön, för lika arbete. Och så höjda så kallade kvinnolöner. Då syftar hon på vårdyrkena.
- Vi brukar skämta på jobbet (Nina jobbar på försäkringskassan, reds anm.) att vi får ett bidrag varje måndag. Men allvarligt talat har vi okej betalt. Och när vi går hem har vi inte slitit ut kroppen. Så är det ju inte för alla.
Hennes kök är ett klassiskt Svenssonkök. I vardagsrummet finns några vackra gamla möbler, som hörskåpet. Nina Berggård ärvde det av sin morfar. I bokhyllan skvallrar rader av kokböcker om Ninas matintresse som började redan i barndomen. "Men jag vill ha riktig mat, inget tjafs. Utan kött och sånt. Jag älskar att se Per Moberg laga mat". Niklas i Niklas Mat på SVT tycker hon däremot är lite för fin i kanten för hennes smak. Nina Berggård föredrar rotmos med fläsk framför snygga pastarätter med örttopping. Hon ser till att alltid ha välfyllt kylskåp och skafferi. Bjuder gärna på middag.
- Vi hade gäster i helgen, elva på kvällen önskade jag att de skulle gå hem. Som småbarnsmamma är man trött, säger hon och skrattar.
Nina Berggård har alltid varit vänsterpartist. Hon tycker att partiet tar starkast ställning för alla människors lika värde och den röda ideologin går hand i hand med hennes kristna tro "Min Jesus är socialist".
&tempmargin;Partiet står för det klasslösa samhället, tror du på att helt utrota klasser och radera ut löneskillnader mellan yrkena? Att man som lokalvårdare får lika mycket som läkaren för att ta ett radikalt exempel?
- Det är väl rimligt att man får mer lön om man tar mer ansvar. Men även en undersköterska måste kunna leva på sin lön och försörja sina barn. Det ska inte bara en läkarmamma kunna göra.
Som vänsterpartist värjer hon sig inte heller helt mot att ägande av saker ger mer ansvarskänsla. Det kollektiva ägandet har brister. Till exempel: äger man sin bostad tar man högre ansvar för boendet och närområdet. Motsatsen är att hyresområden riskerar att förfalla eftersom ingen känner förvaltningsplikt. Men hon har ändå motsatt sig försäljning av hyreslägenheter i Luleå kommun.
- Problemet är ju att alla inte har råd att köpa lägenheter och vi måste ha billiga bostäder för dem som vill hyra. Vill man hyra en lägenhet centralt ska det gå att göra, för jag vill inte ha en segregerad bostadsmarknad.
Själv bor hon i radhus och har medelinkomst. Hon ska vara föräldraledig i ett år, maken ett halvår.
&tempmargin;Men hur får du ihop den ekvationen, vänsterpartiet vill ju lagstifta om delad föräldraledighet, hälften åt pappan, hälften åt mamman. Lever du som du lär blir min fråga?
- Jag inser att det är lång väg kvar till att man kan göra så, att staten ska ta beslut om föräldradagar. Kvinnor har ju fortfarande lägre lön än män, och det är en av anledningarna till att de är hemma längre med barnen. Familjen tjänar mer på den modellen, jag tjänar också mindre än min man. Sen är det ju också så att hur aktiv och närvarande förälder är inte bara mäts i hur många föräldradagar man plockar ut, säger hon.